Till dig som lärare

>>>LADDA NER & SKRIV UT LÄRARMATERIALET HÄR<<<

Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Regionteater Västs föreställning Oroarna! Vi hoppas att ni får en givande teaterupplevelse tillsammans och att den kan inspirera er att reflektera kring de frågor som den väcker.

Vi hoppas att lärarmaterialet kan fungera som ett hjälpmedel i det fortsatta arbetet i klassrummet. Se det gärna som en början till ett gemensamt aktivt undersökande som ger plats åt nya idéer och upptäckter. Ni kan antingen välja att arbeta med alla delar som lärarmaterialet innehåller eller välja ut några.

Materialet inleds med en hälsning från föreställningens regissör och följs av en presentation av karaktärerna på scen. Sedan kommer ett förslag på en samtalsmodell för att prata om föreställningen. Det är en kort version av ”Prata Scenkonst”, som du i form av en broschyr får med dig vid föreställningstillfället. Den finns även digitalt: www.regionteatervast.se/laerarrum/

Efter detta följer en faktadel om olika former av oro och ångest med tips på var man kan vända sig om man som ung person eller vuxen i en ung persons närhet behöver hjälp att hantera oro. Vi har även skapat en rad övningar som ni i klassen kan göra tillsammans. De handlar om att konkretisera oro eller att förvandla den till något att skratta åt. Se övningarna som en bank att plocka ifrån! Ni hittar också en rad länkar och litteraturtips.

I slutet hittar ni information om vilka vi är som har jobbat med att ta fram Oroarna och vilka som kommer att besöka er med föreställningen.

På sista sidan finner Oroarna-spelet som ni tillsammans kan spela i klassen – eller kopiera upp (gärna i A3) och ge till var och en att ta hem!

Har ni frågor kring föreställningen så är ni välkomna att kontakta mig!

PS. ”Om du skulle göra en föreställning för Regionteater Väst, vad skulle den ha för tema?”. Hjälp oss att hitta intressanta ämnen för framtida
produktioner. Ställ frågan till klassen, sammanställ svaren och mejla dessa till svar@regionteatervast.se. Tack!

oroarna lararmat01

En hälsning från regissören

Jag har i flera år burit på en önskan om att göra en föreställning om oro. Jag har själv, på nära håll, i min familj, mött oro, tvångstankar och fobier och vet att de flesta i unga år som bär på stor oro tänker att de är ensammast i världen med att känna så. Så är det inte. Tvärtom.

På ett möte då vi pratade om vilken slags föreställning vi ville göra för vår mellanstadiepublik visade det sig att ensemblen delade min önskan att göra en föreställning på just detta tema.

Det blev Oroarna.

I föreställningen får vi möta Body, Bod och Dobban. Tre individer som är rädda för det mesta. De är till och med rädda för sina egna tankar. ”Tänk om vi tänker tankar som får någon att dö”.

Med föreställningen vill vi på ett lustfyllt sätt göra det svåra talbart. Kanske kan vi tillsammans, med hjälp av andra och genom att utmana våra rädslor råda bot på vår oro? Vi får se.

Välkomna till Oroarna.

Oroarna 2021V Body Dobban Bod

Oroarna

Body

Oro: Pedantisk, klarar inte av kaos, vill ha det rent och ordning och reda. Är höjdrädd och har starka berg- och dalbanekänslor. Oroar sig ofta över sig själv och vad andra ska tycka. Är orolig över att vara en tönt och att vara konstig. Tycker att det finns system som man ska hålla sig inom och respektera.

Dobban

Oro: Baciller, svett och sånt. Tvättar händer och handspritar på grund av bacillskräck. Fastnar i huvudet, har tvångstankar, behöver fly till toaletten och kissa när det blir för jobbigt. Är introvert, ogillar att synas.

Bod

Oro: Sprickor, kontrollbehov. Söker jämvikt; vill ha randiga tröjor på en plats, röda tröjor på en annan plats. Har ett tidtagarur, med det försöker Bod
kontrollera världen genom att ta tid på allt. Är rädd för klimathotet och miljökatastrofer. Filosoferar över allt farligt som kan hända.

oroarna lararmat02

Samtal och analys

Att samtala med klassen efter att ni sett en föreställning tillsammans kan bredda och fördjupa upplevelsen av densamma. Samtidigt är det viktigt att minnas att det finns lika många sätt att se på en scenkonstföreställning som det finns människor i en publik. Frågan ”vad handlade föreställningen om?” blir mest intressant med tillägget ”för dig?”

En konstupplevelse är alltid personlig – och ibland väldigt privat. Det bör respekteras i ett gruppsamtal. En bra grundregel är att tycka mindre och tolka desto mer. Det görs lättast om samtalet följer en viss ordning, som presenteras nedan. Ni får också förslag på några frågor som kan sätta igång samtalet, men försök att vara öppen och fånga upp det som intresserat och engagerat eleverna mest.

BESKRIV

Börja samtalet i det konkreta genom att bara benämna det ni
faktiskt såg och hörde. Det är ett bra sätt att minnas föreställningen tillsammans, särskilt om det har gått en tid sedan ni såg den. Hur såg rummet ut? Vilka saker fanns där? Hur många personer fanns i rummet? Hur såg personerna på scenen ut? Uppmärksamma till exempel likheter och skillnader mellan karaktärerna, deras kostymer, rörelsemönster med mera och om något förändrades under föreställningens gång. Vad hörde ni för ljud/ musik? De små detaljerna kan ibland vara det mest intressanta. Det är inte viktigt vad som är rätt eller fel utan vad var och en upplevde.

TOLKA

Som nästa steg funderar ni över varför något var på ett visst sätt.

Varför hade personerna likadana kläder och hår, tror du? Varför var allt på scenen vitt? Vad tänkte ni på när personerna dansade? Varför gick Boddan och kissade hela tiden? Varför tror du att det fanns ett hål i ”berget”? Försök fånga upp så många olika tolkningar som möjligt, det ger en både bredare och djupare upplevelse.

REFLEKTERA

Slutligen kan samtalet komma in på större frågor där det finns plats för lite friare associationer och mer personliga reflektioner. Här finns det verkligen inget rätt eller fel. Vilken känsla gav föreställningen? Ändrades dina känslor någon gång? Fanns det någonting som Bod, Dobban eller Boddy gjorde som du känner igen från verkligheten? Tankar och erfarenheter kring egen eller andras oro kan komma in här.

SAMTALSFRÅGOR

Prata gärna först i smågrupper och dela sedan med er i helgrupp:

  • Vad såg du för oro i föreställningen?
  • Hur hanterade personerna oron? Hjälpte det?
  • Vilka sätt tror du fungerar bra i verkligheten, vilka fungerar inte bra? Varför?
  • Har du andra förslag på hur en kan göra för att lugna ner sig när en är orolig för något?
  • Finns det annat en kan vara orolig för?
  • Kan det vara bra att vara orolig ibland? När då i så fall?
  • Vad är oro?
  • Hur känns oro?
  • Hur känns det när en inte är orolig längre?
  • Vad är det för skillnad på oro i vår fantasi eller i verkliga livet?
oroarna lararmat03

Oro

Att oroa sig, gnaga, gruva, grubbla och älta – alla gör det till och från. 

Oro kan triggas av en tanke, en känsla eller uppfatta något i kroppen. De ihållande tankarna återkommer trots att du inte vill . Oro och ängslan kan övergå till rädsla och ångest som kan kännas på massa sätt i kroppen. Det här är inte farligt, känslan av ångest aktiverar kroppens försvarsmekanismer, den delen av nervsystemet som man inte kan kontrollera med vilja.

Ångesten är egentligen till för att ge dig energi om du behöver springa fort eller försvara dig. Men ibland tolkar hjärnan situationen fel och dra igång en massa energi fast det inte behövs.

Oro i kroppen

(Se PDF-dokument nedan.)
Kroppsliga reaktioner på oro kan kännas på olika sätt och olika starkt. Här ser du flera exempel på detta.

Orosskalan

(Se PDF-dokument nedan.)
Det kan ibland vara svårt att beskriva hur orolig man är. När man ska beskriva en känsla kan det vara bra att använda sig av en skala och sätta en siffra på en obehaglig upplevelse. Orosskalan är en tiogradig skala där noll är lika med ”ingen oro alls” och tio är ”maximal oro” Var är du på  orosskalan just nu?  Prata om var en kan befinna sig på skalan i olika situationer.

Olika typer av oro

Ångest och oro kan yttra sig på olika sätt:

  • Separationsångest
    Överdriven oro för att lämna den som en är fäst vid.
  • Dödsångest
    Grundar sig på kunskapen och medvetenheten om
    att livet kommer att ta slut.
  • Social fobi
    Rädsla för att stå i fokus för andras uppmärksamhet.
  • Specifik fobi
    Stark fruktan för en bestämd sak eller situation som resulterar i att man undviker det man fruktar tex att flyga, åka hiss eller höga höjder. Vanligaste är djur-, höjd och blodfobier.
  • Generaliserat ångestsyndrom GAD
    Ständig ängslighet och oroande.
  • Posttraumatiskt stressyndrom
    Ångestproblem som uppstått efter ett trauma, till exempel en olycka.
  • Tvångssyndrom
    Återkommande obehagliga tankar och handlingar. Det kan vara tvätta sig ofta pga. smittskräck, att ordna och samla eller behov av kontroll.

Vad kan man göra själv?

Det  kan underlätta att prata med någon som man känner sig trygg med, till exempel en kompis, förälder eller lärare. Andas! Dra ett djupt andetag genom näsan, längt ner i magen. Håll andan i några sekunder och andas sedan ut i tio sekunder. Upprepa tills du känner dig lugn.

Gör något som är roligt som får dig tänka på nåt annat, till exempel lyssna på musik eller träna. Det är känt att motion hjälper mot stress och oro.

HJÄLP

Om oron är stark och omfattande, till den grad att den börjar styra ens liv behövs professionell hjälp för att må bättre. Här kan den som mår dåligt få stöd.

  • Hjälplinjen – Ger stöd till dig som mår dåligt eller är i en jobbig situation. De kan också ge stöd om du är orolig för någon annan. Ring 0771-22 00 60.
  • Bup.se – Här går det att skicka in frågor och få stöd för den som mår psykiskt dåligt.
  • BRIS – Här kan man få stöd och prata om vad som helst. Ring 116 111, mejla eller chatta.
  • Snorkel.se – Här kan du ställa frågor om bland annat nedstämdhet, oro, ångest och stress.
  • Vårdcentralen – Barn, unga och deras närstående kan söka hjälp här. Vid behov får man hjälp att komma i kontakt med vårdcentraler som är förstärkta med extra resurser till just ungas psykiska hälsa. Läs mer på www.vgregion.se/ungaspsykiskahalsa

Litteratur

  • Trilogin om Eleonor, Leo, Viktor av Katarina von Bredow
  • Pärlfiskaren av Karin Erlandsson
  • Alla tillsammans av Sara Kadefors
  • Så mycket kärlek kan inte dö av Mona Nilsson
  • Vi skulle segla jorden runt av Anna Sundström Lindmark
  • Comedy Queen av Jenny Jägerfeldt

LÄNKAR OCH ARTIKLAR

oroarna lararmat04

Övningar

Förvandla det läskiga till skratt!

Skriv en sång om oro

Gör som karaktärerna i föreställningen och gör en glad sång om oro! Skriv i smågrupper ner så många saker ni kan komma på som någon kan vara orolig för. Välj en glad låt med lätt melodi att sjunga (eller hitta på en egen), och använd orosorden för att sätta ihop en text till melodin. Låt eleverna sjunga för varandra (de som vill kan hitta på en dans också), eller sjunga allsång tillsammans!

Gör en seriestripp

Hitta på en kort händelse kring oro, som vänder till något roligt. Gör tre till fem bildrutor. I första rutan ritar eleverna något som beskriver personen/personerna med oro. Sedan kommer något som vänder allt, och i sista rutan ritar de hur det slutar. Sätt ihop era strippar till en serietidning om oro!

Gör en (o)rolig stand-up

Tänk ut saker som kan vara roliga med oro. Vad kan vi skratta åt? Öppen scen – den som vill går upp och testar sina skämt på klasskamraterna!

Tips till de som gör stand-up: När publiken reagerar med skratt kan du fortsätta skoja om det! När de inte reagerar alls lämnar du det spåret och testar något annat, eller går av scenen. Ha gärna fler skämt att välja på innan du går upp. OBS! Skämta gärna om dig själv, men inte om andra! Tänk på att visa respekt mot dem som känner oro.

Tips till publiken: Var schyst mot den som vågar gå upp och testa!  Applådera när de går av scenen, och skratta åt de skämt du tycker är roliga. Det är ju en övning!

Prata gärna efteråt, två och två. Hur var det att försöka få de andra att skratta? Vilka skämt fungerade? Hur kändes det då? Vad fungerade mindre bra? Hur kändes det? Vad var läskigt med att gå upp på scenen?

Kontretisera oron

Rörelse
Välj ett ord, till exempel ordet ”ångest” eller ”oro” – hur ser ordet ut som en rörelse? Sätt ihop flera rörelser till en koreografi. Hitta orolig (eller annan) musik som ni tycker passar till! Dansa för eller med varandra.

Staty
Ni kan också göra en stillastående bild med kroppen. Ni kan göra det en och en, eller fler tillsammans. Om ni visar för de andra kan de först få gissa vilket ord ni tänkte på.

Lerfigurer
Låt eleverna tänka på ordet oro eller ta ord från orosfiguren på sida 6 och forma något under bordet, utan att titta. När de är klara tar de upp den samtidigt. Vad ser de? Påminner det om det de tänkte på? Vill de ändra, lägga till, ta bort eller forma om något? Gör en orosutställning av alla lerfigurer och gå på vernissage tillsammans! Den som vill kan berätta om sin figur.

Måla en orosbild
Hur ser oro ut? Vad har den för färg? Har det en rund eller kantig form? Vass eller mjuk? Samlad eller spretig? Måla en bild med bara färg och form först, utan något föreställande. Sedan kan ni titta på era bilder och prata om vad ni ser och känner i varandras bilder. Inget är rätt eller fel! Måla sedan nya föreställande bilder utifrån vad andra sett i bilden. Välj fritt från samtalen!

Måla en orosgestalt
Välj en bild av en känd konstnär som du upplever som orolig, till exempel ”Skriet” av Edvard Munch. Ändra eller lägg till en bild av en orosgestalt som du tycker passar i tiden, eller som passar dig. Måla själv eller klipp och klistra i ett redigeringsprogram på datorn, eller på utskrivna blad.

oroarna lararmat05

Till sist...

…vill vi tacka dig, både för att du såg föreställningen Oroarna med din klass och för att du har tagit dig tid att läsa detta lärarmaterial.

Vår förhoppning är att scenkonsten inte enbart stannar på scenen, utan att den kan ta plats i olika skolämnen och fungera som en väg in i nya frågeställningar och tankar. Om du eller klassen har funderingar som ni vill dela med er av så vill vi gärna höra dem! Eller har du frågor som rör efterarbetet och vill bolla pedagogiska tankar? Ta gärna kontakt med Regionteater Västs dramapedagog Helena Wilén.

Om du läser detta före föreställningen och har barn med speciella behov, så är du välkommen att kontakta oss för kommunikation kring detta. På vår hemsida finns även ett specifikt dokument för den som har elever med behov av extra förberedelse: www.regionteatervast.se/forestallningar/oroarna/lararinfo

Programblad

AV Andreas Ferrada-Noli, Jenny Nilsson, Karin Andersson & Lars Melin
samt med TEXTER AV Alma Linde, Lina Ekdahl & Talajeh Nasiri

PÅ SCEN Andreas Ferrada-Noli, Jan Coster & Karin Andersson

REGISSÖR Lars Melin
SCENOGRAFI OCH KOSTYM Helga Bumsch
LJUSDESIGN Anna Wemmert Clausen
MASK Maja Asp
KOMPOSITÖR Tomas Elfstadius
KOREOGRAF Sandra Medina
DRAMATURG Dimen Abdula
REKVISITA Ulf Ökvist, Jessica Nyman & Jenny Axelsson
KOSTYMTILLVERKNING Frida Ericson & Andrea Nilsson
TURNÉTEKNIKER Ulf Ökvist & Johan Fjellsson
LJUDTEKNIK Jonas Karlsson

DRAMAPEDAGOG Helena Wilén
KOMMUNIKATÖR Daniel Andersson
FOTO Lina Ikse
PRODUCENTER Tekla Brookes & Lisa Gröön
KONSTNÄRLIG LEDARE TEATER Lars Melin
VD & ANSVARIG UTGIVARE Susanna Dahlberg

TACK TILL REFERENS- OCH PROVPUBLIK Äsperöds fritids år 3-6 Uddevalla, Sommarhemsskolan år 3 Uddevalla, Norrskolan år 3 Uddevalla, Karolinerskolan år 5 Mellerud, Munkedalsskolan år 4 Munkedal

TACK TILL Emelie Kjellberg (Leg. psykolog, Ungas psykiska hälsa, Dalabergs vårdcentral)