Till dig som lärare

>>>LADDA NER & SKRIV UT LÄRARMATERIALET HÄR<<<

Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Regionteater Västs föreställning På väg! Vi hoppas att ni får en givande teaterupplevelse tillsammans och att den kan inspirera er att reflektera kring de frågor som den väcker. 

På följande sidor hittar du först ett förslag på en samtalsmodell som du kan använda dig av för att diskutera föreställningen med din klass. Den är en kort version av Prata Scenkonst som du får med dig vid föreställningstillfället. 

Därefter följer intervjuer med olika personer som arbetat med att skapa föreställningen: Maskör, kostymör, scenograf och ljud- designer/kompositör. Efter intervjuerna följer förslag på hur ni i klassen kan arbeta med att skapa egen mask, kostym, scenografi och musik. Vi hoppas att ni blir riktigt sugna på att använda er fantasi! Känn dig fri att göra om samtalen och övningarna så att de passar dig och just din klass. 

Se gärna detta lärarmaterial som inspiration, en början till ett gemensamt aktivt undersökande som ger plats åt nya idéer och upptäckter. 

Vill ni ta del av er tankar kring vad scenkonst är eller kan vara får ni gärna kika på vår kortfilm Tankar om scenkonst, där barn från olika delar av Västra Götalandsregionen delar med sig av sin upplevelse av mötet med scenkonst från Regionteater Väst: www.regionteatervast.se/tankar-om-scenkonst 

MG 1240

En hälsning från regissören

Bröderna Lindgrens musik har följt mig i många år. Mycket genom mina två döttrar som har älskat deras musik och texter. Under åren har jag närt en dröm om att göra en föreställning som byggde på deras låtskatt. Det tog många år innan jag visste hur. Men plötsligt visste jag! 

Det blev På väg - en klassrumsmusikal. Det här en föreställning för alla dem som tvekar. För alla dem som kanske inte riktigt törs. Det här är en föreställning om att våga gå sin egen väg. Ensam eller tillsammans med andra. Att gå sin egen väg är inte det lättaste. Det krävs mod. Stort mod. Det här är en föreställning om att vara den man är. Att stå emot grupptryck. Att vägra lyda order. Att göra det man innerst inne vill. På väg mot nya mål eller bara stanna upp och vara. 

Det är ditt val. Ditt beslut. Det kan ingen bestämma åt dig. 

Analys och samtal

Att samtala med klassen efter att ni sett en föreställning tillsammans kan bredda och fördjupa upplevelsen. Sam- tidigt är det viktigt att minnas att det finns lika många sätt att se på en scenkonstföreställning som det finns människor i en publik. Frågan ”vad handlade föreställningen om?” blir mest intressant med tillägget ”för dig?”. 

En konstupplevelse är alltid personlig – och ibland väldigt privat. Det bör respekteras i ett gruppsamtal. En bra grundregel är att tycka mindre och tolka desto mer. Det görs lättast om samtalet följer en viss ordning, som presenteras nedan. Ni får också förslag på några frågor som kan sätta igång samtalet, men försök att vara öppen och fånga upp det som intresserat och engagerat eleverna mest. 

BESKRIV 

Börja samtalet i det konkreta genom att bara benämna det ni faktiskt såg och hörde. Det är ett bra sätt att minnas föreställning- en tillsammans, och göra en gemensam bild av vad ni såg. Hur såg rummet ut? Vad fanns där som inte brukar finnas där? Vilka personer fanns i rummet som inte brukar vara där? Hur såg de ut? Vad hade de för kläder? De små detaljerna kan ibland vara det mest intressanta. Det är inte viktigt att alla bestämmer sig för om byxorna var bruna eller röda, utan att det finns möjlighet att berätta om den upplevda färgen. Var det något som förändrades under föreställningens gång? 

TOLKA 

Som nästa steg funderar ni över varför något var på ett visst sätt. Vad hörde ni för ljud? Varför lät det så? Vad hörde ni för musik? Varför lät den som den gjorde? Tyckte ni att de sjöng på olika sätt genom föreställning? Varför tror ni att de gjorde det, i så fall? Hur var karaktärerna i början av föreställning? Om de förändrades, varför tror ni att de gjorde det? Försök fånga upp så många olika tolkningar som möjligt, det ger en både bredare och djupare upplevelse. 

REFLEKTERA 

Slutligen kan samtalet komma in på större frågor där det finns plats för lite friare associationer och mer personliga reflektioner. Här finns det verkligen inget rätt eller fel. Vilken känsla gav föreställningen er? Gav föreställningen några associationer till något i era egna liv eller i samhället i stort? Tankar och erfarenheter kring till exempel hur det är att komma till en ny plats, lära känna nya människor eller att lära sig något nytt kan komma in här. 

MG 1233

Hur blir en föreställning till?

Bakom kulisserna med På väg samt tips på övningar som ni kan göra själva på er skola. 

Det är många som arbetar tillsammans för att nå fram till en färdig produktion. De som syns i den här föreställningen när vi besöker er i klassrummet är de två skådespelarna och en tekniker. Men som ni kan se i programbladet längst bak i detta material så är det många er inblandade. 

Här följer några korta intervjuer med några av de som har jobbat med föreställningen. 

I anslutning till varje intervju kommer förslag på hur ni själva kan jobba inom respektive område på er skola. 

På vår hemsida finns filmen Kolla scenkonst som är en allmän dokumentation om Regionteater Väst. Här får ni, under 10 minuter, möta er personer som berättar om och visar delar av sitt arbete och höra varför de valt att arbeta med just scenkonst. Filmen kan visas för både lärare och elever: www.regionteatervast.se/laerarrum 

Vad för en maskör?

Samtal med Therese Jansson, Maskör 

Vilket är ditt jobb? 
En kan säga att jag har ansvar för att allt som syns på kroppen som finns ovanför axlarna. Jag bestämmer vad skådespelarna ska ha för smink, hur håret ska se ut, om de ska ha peruk och så vidare. 

Hur kommer du fram till hur de ska se ut?
Genom att prata med kostymören, regissören och även med skådespelarna själva. Tillsammans pratar vi om olika förslag och idéer men det finns också en helhet att förhålla sig till. Vi visste från början att det skulle vara två figurer från yttre rymden. Hur ser sådana ut? Det vet vi ju inte men vi kan ha en massa fantasier kring det. I vårt fall behövde vi kunna göra något som skulle gå snabbt att förbereda eftersom vi inte har så lång förberedelse och ändå se en stor förändring. Samt ge ett ovanligt intryck. 

Varför blev du maskör? 
Jag har alltid velat jobba med händerna. Först jobbade jag med att tillverka peruker sen fortsatte jag med att jobba mer och mer med smink. (Det tar förresten 50 timmar att tillverka en peruk!) 

Vad är roligast med jobbet? 
Stunderna när alla idéer tas fram och man får använda sin fantasi och kreativitet. 

 

REGISSÖR = personen som leder och driver arbetet och är konstnärligt ansvarig för hela produktionen. 
SKÅDESPELARE = den eller de som visar och berättar historien på scenen med kropp och röst. 

MG 1637

Övning

MASK FÖR EN UTOMJORDING 

En och en 
Tänk ut en egen karaktär som kommer från rymden. Rita en bild av figuren, med fokus på huvudet (från axlarna och upp). Ett porträtt framifrån och kanske även från sidan. 

I par, eller en och en 
Använd din teckning som modell, och försök få din kompis att bli så lik bilden på pappret som möjligt med olika medel. Du kan också pröva på dig själv framför en spegel.
Kan du sätta upp håret, eller kamma det på något vis? Har ni ansiktsfärger som du kan prova? 

Finns det något du kan ha som huvudbonad (hatt, sjal eller mössa t.ex.) eller en peruk? Kan du tillverka en mask av t.ex. papper eller tyg att sätta framför ansiktet med hjälp av gummiband runt huvudet? Eller göra en i t.ex. kartong och sätta en pinne på, så du kan hålla den framför ansiktet? 

Fortsätt tills du är nöjd, och ta då en bild av din figur. Sen kan ni sätta upp teckningen och bilden bredvid varandra! Eller så visar ni upp kompisen (eller er själva) i en parad genom skolan kanske! 

Vad gör en kostymör?

Samtal med Johanna Boman, Kostymör

Vad är ditt jobb? 
Jag bestämmer vad de som syns i föreställningen ska ha på sig för kläder. Det ska passa in på det som föreställningen handlar om och vill få fram. Jag funderar först jättemycket och pratar ihop mig med de andra som jobbar med föreställningen för att få idéer som vi sen ska enas kring. Sen ritar jag modellerna på papper, gör så kallade skisser. Efter det börjar själva tillverkningen av kläderna. 

Varför blev du kostymör? 
Min dröm om att bli kostymör/skräddare började nog när jag som barn såg Walt Disneys Skönheten och odjuret. Jag ville kunna göra hennes gula klänning. Har alltid älskat historiska kläder. 

Jag började att sy och experimentera med mönster som tioåring och har nog retat gallfeber på varenda slöjdfröken jag haft. Av en slump ck jag en praktikplats på Regionteater Väst sista terminen på min skräddarutbildning 2017 och så gick min dröm om att bli kostymör i uppfyllelse. 

Hur kom du fram till hur de skulle se ut i den här föreställningen?
Jag funderade mycket på hur man kan se ut om man är från andra planeter, hade diskussioner med mina barn om detta. Jag hittade tips på plagg från Japan som jag har använt mig av i detta fall. Vi har jobbat mycket med återvunnet material. Vi ck tyger från en fabrik i Borås som hade tyger över som de annars skulle ha slängt. 

Det är också roligt att hitta nya sätt att göra kläder på, vilket jag har gjort här. Att tillverka något som inte finns någon annanstans. 

Övning

KOSTYMUTSTÄLLNING 

I par eller smågrupper 

Prata om hur ni tänker er att någon från rymden eller en annan planet kan vara klädd. Vad kan det vara för stil? Vilka material? Vilka färger? Rita tillsammans en bild av det ni pratat om. 

Fundera över hur ni skulle kunna göra en dräkt av er bild. Gör den t.ex. i dockstorlek, eller klipp ut en gur i kartong som ni klär. Kan ni hitta material på skolan som t.ex. aluminiumfolie, tyger, wettexduk, disksvampar? Eller kan ni ta med hemifrån? Sätt gärna på lite knappar, nitar, glitter eller annat som ni tycker passar. 

Om ni hinner kan ni göra er figurer och/eller er dräkter! 

Ställ upp era dockor/ gurer/dräkter i en utställning i klassrummet eller på annan plats i skolan! Skyltar med namn på planeten eller annan info kan vara roligt att ha med. 

MG 1162

Vad gör en scenograf?

Samtal med Ulf Ökvist, Scenograf

Hen bestämmer tillsammans med regissören hur allt på scenen ska se ut. I det här fallet alla saker ni ser som inte fanns i ert klassrum innan vi kom dit. 

Hur kom du fram till hur allt skulle se ut? 
Regissören hade från början en idé om att det skulle handla om två figurer från en annan planet som skulle landa på jorden i ett klassrum. Den bilden jobbade jag utifrån plus att vi hade musik- texterna från Bröderna Lindgren. I detta fall så tillverkade jag det mesta själv och samtidigt som skådespelarna repeterade, så många idéer kom fram under tiden. 

Rymdfarkosten skulle se hemmagjord ut. Och vi tror att det överallt i universum finns kartong och silvertejp, så det var utgångspunkten! Eftersom vi turnerar med en personbil till varje skola så måste allt packas upp innan och ihop efter föreställningen så allt måste vara lätt och snabbt att ta upp och ner. Lamporna brukar inte vara en del av dekoren utan en effekt, men i detta fall så är den både och. 

Vad är roligast med jobbet? 
Att tänka ut och hitta lösningar. Att få använda sin fantasi. Det är så roligt att vara en del av en föreställning som växer fram. 

Varför blev du scenograf? 
Det var slumpen! Jag hade först tänkt bli bildlärare. Jag jobbade mycket med teater på fritiden och kom därför i kontakt med en scenografiutbildning som jag sen gick. Sen dess har jag jobbat med detta.Man måste kunna lite om mycket. Sedan innebär varje förställning en fördjupning vilket är jättekul. 

Övning

I smågrupper 

Fundera över hur ni tänker er att en farkost från en annan planet skulle kunna se ut. Rita/måla tillsammans på ett stort papper. 

Gör sedan en liten modell av er farkost, med hjälp av kartong, tejp, knappar och vad ni kan hitta som passar. 

Försök sedan göra farkosten så stor att ni själva kan få plats i den. Finns det stora kartonger ni kan använda? Eller finns något annat byggmaterial som funkar? Vill ni använda silvertejp precis som Ulf, för att sätta ihop den? Eller har ni något annat som funkar bättre eller lika bra? Testa att använda den, kanske behöver den förstärkas? Finns det möjlighet att sätta några lampor i den som t.ex. julslingor, ficklampor eller något annat som inte blir så varmt? Vill ni måla den? 

Om det finns plats så kan ni ha en utställning i klassrummet och bjuda in någon annan klass på vernissage. Eller gör en liten teater för kompisarna i klassen där farkosten används som scenografi. 

Musik

Samtal med Tomas Elfstadius, Musikproducent

I den här föreställningen står du för musikalisk bearbetning. Vad betyder det?
Vi har använt oss av befintlig musik som har gjorts av Bröderna Lindgren som grund. Sen har jag gjort om den så att den passar till vår föreställning så som vi vill ha den. En låt kan spelas på oändligt många olika sätt. 

Hur blev låtarna som de blev i den här föreställningen? 
Jag började att prata med regissören för att få veta grundidéerna för föreställningen. Sen pratade vi oss samman om vilken typ av musik som skulle gälla. Vi har utgått från syntpop och musiken är skapad med synth och trummaskin. Det ger en speciell karaktär. 

Vi använde oss av artisten The Space lady med era som inspirationsmaterial: www.youtube.com/watch?v=1leWu43A44E 

Ofta jobbar du som kompositör. Vad gör du då? 
Jag är som en författare fast jag skapar något musikaliskt och något som är nytt. Till skillnad mot att vi i denna föreställning har gjort så kallade covers. 

Vad fick dig att jobba med musik? 
Det fanns ett piano i mitt hem när jag växte upp. När jag var några år så tog jag lektioner hos en ”pianotant” och då började jag spela mer och mer hemma. Jag började att själv plocka ut låtar på pianot. Sen började jag att spela i ett pop och rockband och gick en musikutbildning på en folkhögskola och fortsatte sen min utbildning på musikhögskolan. Min plan var att bli musiklärare. På sommarloven jobbade jag med musik på en teater i Skåne (Skånska Teatern) och sen blev det så att jag stannade i branschen. Jag har faktiskt aldrig jobbat som musiklärare. 

Vad är det roligaste med att jobba med musik? 
Jag jobbar väldigt varierat. Ibland är jag på scen och spelar i en föreställning och ibland sitter jag själv i en studio och skapar. Det är roligt att kunna göra båda. Jag tycker om att ingå i ett sammanhang och vara med i en process tillsammans med andra. 

 

Musiken i föreställningen bygger på Bröderna Lindgrens låtar. Vi har fått tillåtelse att omarbeta låtarna och texterna så att de passar in i föreställningen. Texterna har bearbetats av skådespelarna och regissören och själva musiken har bearbetats av Tomas. Vill ni veta mer om Bröderna Lindgren och deras låtar så kan ni besöka hemsidan: www.brodernalindgren.se. 

Övning

BEARBETNING MUSIK 

I smågrupper 

Du som lärare väljer ut en låt som ni ska bearbeta. Börja med att prata i helklass vad det finns för olika musikgenrer, skriv på tavlan. Lyssna på den utvalda låten tillsammans i helklass, och fundera över vilken genre den tillhör. Dela sedan upp er i smågrupper, sprid ut er så varje grupp kan sitta ostört och lyssna på låten igen i varje grupp (t.ex. via en telefon). 

Prata i gruppen om vad ni skulle vilja ändra på i texten, och/ eller stil och form på musiken. Vill ni ha andra instrument eller ska den passa in i en annan genre? Finns det annat i låten ni vill ändra? Berätta för de andra i klassen vad ni kom fram till. Om ni vill kan ni också göra så mycket av bearbetningen som ni kan och vill, och spela/sjunga den för de andra (t.ex. med originalet i bakgrunden). 

GÖR DIN EGEN MUSIKAL 

Helklass 

Här är ett sätt att göra en egen musikal i klassen. Pröva er fram! Prata gärna om eventuella svårigheter i förväg (se nedan) för att underlätta processen. 

Gör en ”Brain storm” på tavlan med ett tema för en musikal. Välj ett av dem genom att rösta, eller prata er fram till det ni tycker skulle passa bäst. Sedan brainstormar ni fram vilka låtar som ni skulle vilja ha med i en musikal som funkar med temat. Gärna i olika genrer och stil! 

Dela sedan upp klassen i smågrupper och dela upp låtarna mellan grupperna. Lyssna på låtarna och välj ut en låt i varje grupp som ni tycker bäst om. Tänk på vad låten handlar om i texten, hur musiken låter och vad ni får för känslor av den. Berätta för de andra i klassen vad ni upplevde, och spela upp låten. 

När alla låtar spelats så pratar ni i grupperna om förslag till ordning på låtarna, och vad som skulle kunna hända emellan och under tiden som låtarna spelas upp. Berätta för de andra i klassen om era förslag, skriv ner stödord och rubriker på scener t.ex.. 

När alla berättat ska ni tillsammans välja ut vilka av alla scener ni ska göra, t.ex. genom att rösta eller på annat sätt som funkar för er klass. Kom sedan överens om i vilken ordning ni vill ha låtarna. Om ni vill kan ni göra om låtarnas text så de passar bättre in i er historia, arrangera om musiken till att passa bättre i stil eller med de instrument ni vill eller kan spela, eller bara sjunga, spela eller mima till musiken precis som den är. 

Nu har ni ett musikalskelett! Utifrån detta kan ni sedan bestämma vem som gör vad: spelar olika roller, dansar, sjunger, fixar ljus och ljud, gör scenografi , kostym, mask, tar hand om publiken, gör affischer eller Facebook-event osv. Eller så väljer ni att göra det enkelt och improviserar lite olika varianter för varandra i klassen! 

 

Musiken och låttexterna från föreställningen hittas här: soundcloud.com/regionteater_vast/sets/pa-vag

MG 1122

Vad är svårast i den kreativa processen?

När vi ställde den frågan till våra intervjupersoner, så var det era som svarade att det svåraste är när de som arbetar med produktionen inte kan komma överens. 

Fundera över hur ni i er klass skulle kunna göra för att förebygga att detta blir det svåraste även för er. Hur ska ni göra om det finns många idéer, men en måste väljas? Hur ska ni göra om något känns orättvist för någon? Hur ska ni göra så att alla kan komma till tals? Hur ska ni göra för att veta att samarbetet fungerar för alla? Vem eller vilka ska ha det slutgiltiga beslutet? 

Bestäm också när och hur ni ska prata om det efter att ni blivit klara, för att bättre förstå varandras upplevelse av processen och lära till nästa gång. 

Till sist...

...vill vi tacka dig, både för att du såg föreställningen På väg med din klass och för att du har tagit dig tid att läsa detta lärarmaterial. 

Vår förhoppning är att scenkonsten inte enbart stannar på scenen, utan att den kan ta plats i olika skolämnen och fungera som en väg in i nya frågeställningar och tankar. 

Om du läser detta före föreställningen och har barn med speciella behov, så är du välkommen att kontakta oss för kommunikation kring detta. Mer information om tillgänglighet med mera finns i dokumentet Extra förberedelse som du hittar på föreställningens webbplats: https://www.regionteatervast.se/forestallningar/ pa-vag/lararinfo 

Om du eller klassen har funderingar som ni vill dela med er av så vill vi gärna höra dem! Eller har du frågor som rör efterarbetet och vill bolla pedagogiska tankar? Ta gärna kontakt med mig. 

Programblad

GJORDES AV Ellen Lion Siöö, Yankho Kamwendo & Lars Melin. Baserad på Bröderna Lindgrens sånger & texter.

PÅ SCEN Ellen Lion Siöö & Yankho Kamwendo REGISSÖR Lars Melin DRAMATURG Hasse Carlsson & Dimen Abdulla MUSIK Bröderna Lindgren, Andreas och Mathias MUSIKALISK BEARBETNING Tomas Elfstadius SCENOGRAF & REKVISITÖR Ulf Ökvist MASK Therese Jansson KOSTYMDESIGN Johanna Boman KOSTYMTILLVERKNING Ulrika Kärrö DRAMAPEDAGOG Helena Wilén TEKNIKER Jonas Karlsson TURNÉTEKNIKER Jessica Nyman KOMMUNIKATÖR Daniel Andersson FOTOGRAF Lina Ikse FOTO INTERVJUER Nina Olsson & Rick Stridsberg PRODUCENT Lisa Gröön & Tekla Brookes KONSTNÄRLIG CHEF TEATER Lars Melin VD & ANSVARIG UTGIVARE Susanna Dahlberg

TACK TILL
Referens och provpublik från Hovhultskolan, Äsperödskolan, Bokenäs Skola, Sommarhemsskolan & Fridaskolan i Uddevalla, samt Strömskolan och Parkskolan i Mark. Doris & Rita Melin.