Tankar om föreställningen

>>> LADDA NER & SKRIV UT LÄRARMATERIALET HÄR <<<

Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Regionteater Västs föreställning Välkommen! Vi hoppas att ni får en givande teaterupplevelse tillsammans och att den kan inspirera er att reflektera kring de frågor som den väcker.

Här kan du finna inspiration till övningar att göra med klassen som tematiskt eller formmässigt anknyter till föreställningen. Du kan välja att arbeta med alla delar som lärarmaterialet innehåller eller välja ut några. Se detta gärna som en början till ett gemensamt aktivt undersökande som ger plats åt nya idéer och upptäckter.

På följande sidor hittar du först ett förslag på en samtalsmodell som du kan använda dig av för att diskutera föreställningen med din klass. Den är en kort version av Prata scenkonst som du får med dig vid föreställningstillfället.

Därefter följer olika övningar. Det är både diskussionsövningar och praktiska uppdrag, övningar som kan göras enskilt, i par eller i helgrupp och övningar med olika abstraktionsnivå. Känn dig fri att göra om samtalen och övningarna så de passar dig och just din klass! 

PS. ”Om du skulle göra en föreställning för Regionteater Väst, vad skulle den ha för tema?”. Hjälp oss att hitta intressanta ämnen för framtida
produktioner. Ställ frågan till klassen, sammanställ svaren och mejla dessa till svar@regionteatervast.se. Tack!

valkommen2020v lararmaterial webb01

En hälsning från scenografen

Det började med ett glitterdraperi som råkade hamna framför en klassrumsdörr. Det började med drömmen om det utopiska välkomnandet som aldrig tar slut. Ett välkomnande för ALLA barn och vuxna någonsin. Men vad är ett utopiskt välkomnande?

Vi insåg att det är inte samma för alla. Ett välkomnande som känns härligt för en person kanske känns obekvämt för en annan. Hur ska vi veta hur vi ska ta emot varandra?

Vi ville skapa ett rum som känns tryggt, där vi vågar prova allt – också det som känns läskigt. Vi ville ägna oss åt det som är lätt och det som är komplicerat. Hur känns det när man inte vill släppa in någon?

Vi ville ge liv åt fyra fiktiva personer som kämpar på olika sätt med att hitta sin plats i en grupp. Vi har hämtat deras längtan och rädslor från oss själva som barn och som vuxna, från vänner, familj, människor vi har träffat, människor vi har hört talas om.

Vi vill ge ord och bilder åt det som brukar vara underförstått. Hierarkier, lojaliteter som offras, lekar som blir allvar. Det som inte är meningen att man ska säga högt. Det som man bara tyst känner och kapslar in i sin mage, det vill vi lyfta fram och titta på tillsammans. Vi vill samlas kring det för att kunna tänka att det inte handlar bara om mig, de flesta människor kämpar med känslor av att få höra till eller inte. På många olika nivåer, i stor eller liten skala, på lunchrasten eller på liv och död.

Men eftersom vi älskar att leka och vill ge all kärlek till publiken så blev det ändå ganska varmt och mjukt och mycket skratt.

Jag är scenograf och Paula McManus är regissör och dramatiker. Tillsammans har vi tänkt och drömt och skrivit manus till den här föreställningen, som vi själva önskar att någon hade gjort när vi var barn.

valkommen2020v lararmaterial webb02

Analys och samtal

Att samtala med klassen efter att ni sett en föreställning tillsammans kan bredda och fördjupa upplevelsen av densamma. Samtidigt är det viktigt att minnas att det finns lika många sätt att se på en scenkonstföreställning som det finns människor i en publik. Frågan ”vad handlade föreställningen om?” blir mest intressant med tillägget ”för dig?”

En konstupplevelse är alltid personlig – och ibland väldigt privat. Det bör respekteras i ett gruppsamtal. En bra grundregel är att tycka mindre och tolka desto mer. Det görs lättast om
samtalet följer en viss ordning, som presenteras här bredvid.

Ni får också förslag på några frågor som kan sätta igång samtalet, men försök att vara öppen och fånga upp det som intresserat och engagerat eleverna mest.

Läs gärna mer om samtalsmetoden Prata scenkonst på www.regionteatervast.se/laerarrum/prata-scenkonst

BESKRIV

Börja samtalet i det konkreta genom att bara benämna det ni faktiskt såg och hörde. Det är ett bra sätt att minnas föreställningen tillsammans, särskilt om det har gått en tid sedan ni såg den. Hur såg rummet ut? Vilka saker fanns där? Hur många personer fanns i rummet? Hur såg de ut? Uppmärksamma till exempel likheter och skillnader mellan karaktärerna, deras kostymer, rörelsemönster, sätt att prata etc., och om något förändrades under föreställningens gång. Vad hörde ni för ljud eller musik? Ändrades ljuset eller var det samma hela tiden? De små detaljerna kan ibland vara det mest intressanta. Det är inte viktigt vad som är rätt eller fel utan vad var och en upplevde.

TOLKA

Som nästa steg funderar ni över varför något var på ett visst sätt. Varför hade karaktärerna just de här kläderna? Varför var det så många dörrar i rummet? Varför var vissa ibland utanför rummet? Varför fick ni rita det bästa välkomnandet? Försök fånga upp så många olika tolkningar som möjligt, det ger en både bredare och djupare upplevelse.

REFLEKTERA

Slutligen kan samtalet komma in på större frågor där det finns plats för lite friare associationer och mer personliga reflektioner. Här finns det verkligen inget rätt eller fel. Vilka känslor kände ni under föreställningen, till exempel när ni fick kalasinbjudningarna eller när de hittade bebisen? Kunde ni känna igen personer eller situationer från ert eget liv, i skolan, med kompisar eller hemma? Fick ni några nya tankar som ni inte tänkt förut under föreställningen? Hur kändes det att vara publik och vara med i den här föreställningen?

valkommen2020v lararmaterial webb03

Övningar

1. BRA OCH DÅLIGT VÄLKOMNANDE

Börja med att låta barnen prata i smågrupper kring frågorna:

Vad är det som gör att det känns bra första gången man kommer till ett nytt ställe eller varje morgon när man kommer till skolan?

Hur känns det i kroppen när man känner sig välkommen?

Hur känns det när välkomnandet är dåligt?

Vad är det som gör att det blir ett dåligt välkomnande?

Hur kan man ändra ett dåligt välkomnande till ett bra?

Avsluta gärna med att låta grupperna berätta för hela klassen vad de kommit fram till.

2. Ord

Börja med att skriva ordet ”Hej!” på tavlan. Låt sedan barnen hitta på en berättelse tillsammans. Vem säger ”Hej!”, var sägs det, till vem sägs det, vad händer sedan, hur slutar det? Gör om det igen, sedan kan barnen få göra det två och två. De som vill kan få berätta sin historia för hela gruppen.

Låt två ord mötas! Skriv upp två ganska olika ord, såsom dörr och glasögon. Låt barnen fantisera kring orden och hitta på berättelser som ovan utifrån dessa. Blir berättelserna annorlunda? Var det lättare eller svårare att fantisera fram?

3. Gör entré på olika vis

Två och två eller en och en gör entré genom dörren. Försök hitta på så många olika sätt som möjligt! Som olika figurer, kändisar eller med olika uttryck eller rörelsemönster. Kanske kan ni prova med olika hattar eller annan utklädning. Ni kan sedan bestämma att de som är i rummet smittas av den eller dem som kommer in, och får samma egenskap, känsla eller rörelsemönster.

Här är det dock viktigt att det finns en ledare som kan stoppa efter en liten stund för att få ett tydligt avslut, och låta nästa person/personer gå ut för att göra en ny entré.

4. Gör ett välkomnande

Låt barnen få tänka på en person de känner och tycker riktigt mycket om: en kompis, en släkting eller en granne till exempel. Låt dem sedan få föreställa sig att de ska välkomna den här personen på det allra bästa och mest personliga sättet. De måste fundera ut exakt vad den här personen tycker allra mest om. Ge dem tid att fundera. Några frågor som kan
hjälpa på vägen:

  • Tycker personen om när det är tyst eller vill hen lyssna på musik? Vad i så fall? Eller tycker den om något annat ljud, kanske från naturen?
  • Tycker personen om när det är ljust eller mörkt eller mittemellan?
  • Tycker personen om någon speciell doft – hur kan man få fram den i så fall?
  • Vad är det godaste som personen vet att äta eller dricka?
  • Tycker personen om när man gör något speciellt för hen – borstar håret, kliar på ryggen, ger fotmassage, läser högt för hen eller liknande?
  • Har personen några favoritkläder som hen tycker om att ha på sig?
  • Vad tycker personen om att göra tillsammans med dig?

Låt sedan barnen få rita en teckning på hur detta välkomnande ser ut. Ge dem gott om tid att vara noggranna med detaljerna.

Låt sedan barnen i par få berätta för varandra om sin teckning och hur de tänker sig välkomnandet.

5. Teckningarna

Titta på era teckningar från föreställningen, och den som vill kan prova att bli välkomnad precis som en av personerna gjorde.

Låt eleverna arbeta två och två, där den ena berättar hur den vill bli välkomnad och så provar de med varandra. Sedan byter de.

Om gruppen är trygg med varandra kan de prova att gå ut genom dörren och komma in för att få ett önskat välkomnande av alla i klassen.

6. Det inre välkomnandet

Det här övningen är inspirerad av den persiska poeten och sufiska mystikern Jalal Al-Din Rumi och den buddhistiska övningen medveten närvaro. 

Låt eleverna ligga eller sitta skönt. När alla satt eller lagt sig till tillrätta kan du läsa texten nedan högt. Det går också bra att prata om den och rita en teckning till.

Föreställ dig ett rum
Detta rum är ditt
Härinne bestämmer du
Färgen på tapeten
Mönstren på mattan
Antalet dörrar att komma in igenom
Antalet fönster som solen skiner igenom
Eller om det är natt och snön faller
Du bestämmer
I din fantasi kan vadsomhelst hända
Vem vill du bjuda in till ditt rum
Du får bjuda vem du vill
Det kan vara ditt glada jag
Det kan vara den av dig som är ledsen
Den av dig som är blyg och rädd
Eller
Arga du, som kostar upp dörren med en smäll
Eller någon annan
Kanske är det ditt ofödda syskon
Eller ett väsen, någon du aldrig sett förut
Eller din mormor eller farfar som inte är vid liv

Bjud in dom
Nu knackar det på dörren
Vem är det som kommer in?
Hur välkomnar du den?
Bjud in den
Vad vill du göra?
Vad vill du säga?

7. Förväntningar

Ibland kan vi ha höga på förväntningar på något som vi ska vara med om. Men vad händer om det inte blir som vi tänkt?

Prata i smågrupper eller par om en påhittad situation som går fel. Någons första skoldag som spårar ur – hur? Kalaset som blir kaos. Den första utflykten som börjar bra men slutar i katastrof. Vad händer?

Gör ett bildspel av händelsen! Tre bilder: Inledningen där allt är fint och perfekt, sedan något oväntat som händer och en avslutning i kaos. Fota er själva och gör ett bildspel som ni kan visa i dator eller projektor. Eller bygg upp händelsen med dockor och gosedjur och ta bilder av dem.

Prata sedan om hur ni tror att det skulle kännas när något sådant händer.

  • Kan det bli bättre än förväntat?
  • Kan det bli roligare?
  • Hur skulle ni göra om något sådant hände för att det inte skulle förstöra upplevelsen?
  • Går det att förebygga?
  • Om ni skulle göra om den sista bildrutan, hur skulle det istället kunna vända till något bra?

Kom gärna med många förslag!

8. Vem styr?

Det kan vara svårt att veta vad som är rätt i nya sammanhang eller bland nya människor. Går det att se vem som styr det som sker? I den här leken kan man få pröva det.

En frivillig person går ut. De andra står i ring och bestämmer tyst vem som ska styra rörelsen som alla ska följa. Personen börjar med ganska långsamma stora rörelser stillastående i ringen. Rörelsen kan förändras.

Den som är ute släpps in och får välja om den vill vara inne i eller utanför ringen. Den har sedan tre gissningar på vem det är som styr. De som står i ringen fortsätter att följa den som styr tills personen gissat rätt eller förbrukat sina tre gissningar och får veta vem. Då kan en ny frivillig gå ut.

9. INNANFÖR, UTANFÖR, MELLANFÖR

Närvaro känns och välkomnas. Det är nåt existentiellt, att känna sig välkommen. Att vara hemma i världen. I sin värld. I sin kropp. På skolan. Inklusion grundar sig på mänskliga rättigheter och jämställdhet. Det är en grundläggande rättighet för alla att kunna delta i livet, oavsett individuella behov och olikheter.

Alla vi bär upplevelser som vi tror att vi är ensamma om. Många av de saker jag kämpar med är jag inte ensam om. Andra delar dem också. Det är inte bara jag. Men ändå kan det kännas så. Att man inte blir tagen på allvar, att man är mindre värd, att man inte passar in, att man inte blir hörd eller sedd. När vi får vara med och delta precis som vi är, känner vi oss också trygga. Vi har alla haft upplevelsen av att vara utanför och hur det är att vara innanför, att få vara med. Att vara innanför och utanför olika situationer skapar många olika tankar och känslor.

Låt barnen prata i smågrupper:

  • När är man inte tillsammans med andra? Varför är man inte tillsammans med andra?
  • Hur får man alla att vara tillsammans?
  • Går det? Vill man att alla ska vara tillsammans?

Mellanförskap är en känsla som många med dubbla eller flera kulturer kan känna igen sig i. Där kan man känna sig som varken det ena eller det andra, eller känna sig som både ock.

Mellanförskapet kan också beskrivas som ett tredje rum. Här står man i tröskeln mellan världar, dörren är öppen och man kan röra sig fritt, umgås bortom gränser, utan att definieras utifrån hur man ser ut eller hur man talar eller varifrån man kommer. Här möts, blandas och förändras kulturer och nåt nytt kan skapas.

Rita en bild på ordet mellanförskap. Hur ser det ut? Vad är det? Vad betyder ordet för dig?

valkommen2020v lararmaterial webb08

Till sist...

…vill vi tacka dig, både för att du såg föreställningen Välkommen med din klass och för att du har tagit dig tid att läsa detta lärarmaterial.

Vår förhoppning är att scenkonsten inte enbart stannar på scenen, utan att den kan ta plats i olika skolämnen och fungera som en väg in i nya frågeställningar och tankar.

Om du läser detta före föreställningen och har barn med speciella behov, så är du välkommen att kontakta oss för kommunikation kring detta. Mer information om tillgänglighet med mera finns i dokumentet Extra förberedelse som du hittar på föreställningens webbplats: www.regionteatervast.se/forestallningar/vaelkommen/lararinfo/

Om du eller klassen har funderingar som ni vill dela med er av så vill vi gärna höra dem! Eller har du frågor som rör efterarbetet och vill bolla pedagogiska tankar? Ta gärna kontakt med mig.

valkommen2020v lararmaterial webb09

Programblad

PÅ SCEN Kimiya Faghih, Ivar Forsling*, Rebecca Hayman & Jenny Nilsson

MANUS Paula McManus & Emma Örn
REGI Paula McManus
SCENOGRAFI & KOSTYM Bonthrop
MASK Lars Carlsson
MUSIK Tomas Elfstadius
KÖRARRANGEMANG Simon Ljungman
SÅNGINSTUDERING Tomas Elfstadius & Simon Ljungman
LJUS Mauritz de Vries
INSPELADE RÖSTER Lars Melin

DRAMATURG Dimen Abdulla
DRAMAPEDAGOG Helena Wilén
DEKORTILLVERKNING & REKVISITA Jenny Axelsson, Fredrik Petersson, Jessica Nyman, Håkan Wester & Ulf Ökvist
KOSTYMMÄSTARE Ulrika Kärrö
SÖMNAD Janna Drakeed, Frida Ericsson & Phuong Le Romell
STICKNING Adriana Kirpensteijn & Margareta Nyholm
TEKNIK Johan Fjellsson & Johan Matinmikko
TURNETEKNIKER Johan Matinmikko & Ulf Ökvist

PRODUCENTER Lisa Gröön & Sven Holmér
KOMMUNIKATÖR & FOTO EMMA ÖRN Daniel Andersson
FÖRESTÄLLNINGSFOTO Lina Ikse
KONSTNÄRLIG CHEF TEATER Lars Melin
VD & ANSVARIG UTGIVARE Susanna Dahlberg

TACK TILL Vår provpublik från Hovhultskolan år 1, Unnerödsskolan år 2 och Herrestadsskolan år F, Uddevalla; Skaftö skola år F-2, Lysekil; Åsenskolan år 2, Sotenäs; Bokenäs och Äsperöds skolors fritidshem F-2, Uddevalla. Robert Bjärmyr.

Övrig personal hittas på vår hemsida

*Praktikant från Teaterhögskolan i Luleå