Nedstängningen av kulturen riskerar att få förödande konsekvenser för barn och unga, inte minst vad gäller deras rättigheter till konst och delaktighet i det offentliga samtalet. I detta panelsamtal vill vi mötas, samtala och höra de ungas tankar om hur de ser på behovet av kultur och scenkonst under och efter pandemin. Hur påverkar det unga att en hel generation blir utan levande kultur? Hur ser unga på framtiden och deras tillgång till scenkonst i och utanför skolan?

I detta panelsamtal vill vi mötas, samtala och höra de ungas tankar och åsikter om hur de ser på behovet av kultur och scenkonst under och efter en pandemi. Deras rätt till kultur och scenkonst och hur de ser framtiden utifrån det senaste året. Samtalet sker mellan de unga, kulturministern, en enhetschef på Skolverket och en konstnärlig chef, med en moderator som leder samtalet.

Hur mår unga i dag? Hur kan upplevelse och utövande av olika scenkonstformer hjälpa dem under och efter denna pandemi? Hur ser unga på framtiden och deras tillgång till scenkonst, som till exempel schemabrytande aktiviteter i skolan?

Ett viktigt samtal med och för barnens rätt till kultur.

Medverkande:

  • Agnes Henning, Olga Widlund, Julius Rung, Benjamin Monjar, Lucinda Larsson, Noel Kronbäck, Eliot Gustavsson, Daniella Safakho, Saga Wilhelmsen Lignell – gymnasieelever i Göteborg
  • Amanda Lind – Kultur- och demokratiminister
  • Farnaz Arbabi – konstnärlig ledare Unga Klara
  • Ulrika Lundqvist – enhetschef Skolverket

Moderator: Erika Isaksson – informatör på Backa Teater

Detta samtal arrangerades av Backa Teater, Unga Klara och Regionteater Väst under Scenkonstbiennalen 2021. Publicerat 20/5 12.00.

Frågor under samtalet

Under samtalet lade ungdomarna fram flera frågor och förslag till Amanda Lind, Farnaz Arbabi och Ulrika Lundqvist. Här är en sammanställning av dessa:

  • Hur ser ni till att ungas röster blir hörda?
  • Hur och när lyssnar ni på unga innan ni tar beslut?
  • I dag är det väldigt tolkningsbart hur scenkonst och estetiska uttryck finns med i kursplanen. Hur mycket scenkonst som ses, upplevs och diskuteras beror mycket på t.ex. lärarens passion för detta. Kursplanen skulle behöva konkretiseras för att skapa tydliga riktlinjer och bedömningar och därmed jämlikhet och rättvisa för eleverna. Vi skulle önska en mer konkret kursplan där bland annat kulturen finns med. Hur och på vilka sätt är detta möjligt?
  • För vissa barn och unga är skolan den enda vägen att få komma i kontakt med kultur. Kultur/Estetiska uttryck hjälper också lärandet av andra ämnen. Varför är inte kultur obligatorisk i skolan?
  • På vilka sätt ser du att kreativitet och estetiska uttryck, som något omätbart, tolkningsbart och utvecklande för individen – kan få en plats i skolan?
  • Många fritidsgårdar, kulturskolor och andra mötesplatser för unga under deras fritid - stänger igen i dag på grund av nedskärningar. Kultur har hjälpt många unga att må bättre och hitta intressen istället för t.ex. kriminalitet. På vilka sätt kan ni hjälpa till så att de platser som finns - får finnas kvar och att det skapas nya mötesplatser för unga? Och hur kan man marknadsföra – få dom synliga?
  • På vilka sätt tar ni ansvar för att denna generation som gått miste om social samvaro, utbildning i skolan, möjlighet till fritidsaktiviteter, kultur m.m. kommer få de förutsättningar som behövs efter pandemin?
  • Hur ser ni på de estetiska programmen och möjligheten till vidare utbildning och arbetet? Möjligheten för unga att utvecklas i estetiska ämnen för att sedan kunna få arbeta med det.
  • Vad betyder kulturpolitik för barn och unga? Och hur har pandemin påverkat kulturpolitiken?
  • På vilka sätt arbetar ni med en anpassningsbar skola som passar alla?
  • Hur går samarbetet till – vilka får fram sin talan för att beslut tas? Regeringen, skolverket, kommunen, skolan, lärare, etc.?