Enkel HTML-version
Den andra principen är att allt
som syntes, hördes eller på annat
sätt fanns med i föreställningen,
fanns där av en anledning. Allt i
föreställningen är konstnärliga val
– eller om man vill: alla val är
medvetna val. Det är inte alltid
sant. Naturligtvis kan en del av
resultatet bero på omständigheter
som ekonomi, utrymme, tillfällig-
heter och slump eller på att de
som har gjort föreställningen helt
enkelt inte tänkte på det. Men om
vi ursäktar eller bortser från vissa
omständigheter, så blir helheten
omöjlig att analysera. Det vi
faktiskt såg och hörde är kopplat
till det vi upplevde. Det gäller
även sådant som till exempel hur
rummet såg ut där föreställningen
spelades, vilken tid på dygnet och
i vilket sällskap föreställningen
blev sedd eller oförutsedda
händelser i eller runt om själva
föreställningen.
Försök gärna hitta ett exempel på
något som ni inte tror var ett
medvetet val från de som gjort
föreställningen, men som ändå kan
påverka er tolkning.
Den tredje principen är kanske den
enklaste: utgå alltid från dig själv.
Det du känner, tycker, tolkar och
upplever är rätt. Precis som det
som någon annan känner, tycker,
tolkar och upplever är rätt. Utgå
från det du själv får ut av föreställ-
ningen – utifrån din egen ålder,
bakgrund, vana eller ovana att se
scenkonst, språk, klass och inställ-
ning till dans och teater. Gissa inte
vad någon annan tycker och
tänker. Det betyder att du som
lärare inte behöver ta ställning till
om föreställningen ”träffade rätt” i
relation till målgruppens ålder eller
förmåga att ta till sig föreställ-
ningen. Det kommer att visa sig
under samtalet ändå.