Enkel HTML-version
En intressant första fråga till
gruppen kan vara: ”När började
föreställningen, tycker du?”
Tillägget ”tycker du” är viktigt. Låt
var och en tyst tänka efter och be
sedan klassen att försöka hitta så
många olika svar på frågan som
möjligt. Det kan vara ett visst
klockslag eller i den stund ni blev
insläppta i salongen. När publiken
tystnade. När ljuset gick upp på
scenen. När musiken började. Eller
varför inte redan när ni såg
affischen eller pratade om att ni
skulle se en föreställning. Alla
föreställningar har en rad olika
startpunkter – alla är rätt och lika
sanna - även om de gör olika
starka intryck på olika personer.
Svaren säger en del om förvänt-
ningarna på föreställningen och att
dans- eller teaterhändelsen är
större än föreställningen i sig själv.
SAMTALSHANDLEDNING
EN LÄNGRE, FÖRKLARANDE VERSION
På samma sätt kan klassen tillsam-
mans ge olika svar på frågan om
när föreställningen slutade. Var det
vid applådtacket? Eller när ni gick
ut från salongen? Kanske kan man
säga att ert samtal om föreställ-
ningen också ingår och att alla
minnen och associationer till
föreställningen som görs efteråt
kräver att man flyttar fram den
absoluta slutpunkten en bit till?
För att inte halka direkt in på
innehållet och vad föreställningen
handlade om, kan det vara bra att
definiera konstformen scenkonst:
försök att tillsammans komma på
så många olika beståndsdelar som
möjligt som föreställningen bestod
av. Det kan vara skådespelare eller
dansare på scenen, musik, text,
ljus, mask, kostym, kroppsspråk,
röst, rörelser, scenografi, rekvisita
och så vidare.