Lärarmaterial

Till dig som lärare

>>>LADDA NER & SKRIV UT LÄRARMATERIALET HÄR<<<

Vad roligt att ni ska se föreställningen 100 sätt att laga barn!

Detta är ett lärarmaterial som ska ge dig och din klass möjlighet att arbeta med föreställningen 100 sätt att laga barn på olika sätt både före och efter visningstillfället.

Att prata om föreställningen, upplevelsen av dans kan berika och ge möjlighet till reaktion och utbyte av tankar. Nyfikenheten kring det som upplevs kan även ta plats i kroppen, då dans är en konstform som använder rörelsen som språk och kommunikation.

Här får ni lite bakgrundsinformation om föreställningen och vad som har inspirerat koreografen Carl Olof Berg. Ni får även förslag på diskussionsfrågor som knyter an till föreställningen och upplevelsen i stort samt olika övningar och uppgifter att utföra tillsammans i klassen.

I foldern Prata Scenkonst, som delas ut i samband med föreställningen, hittar ni en samtalsmodell att inspireras av eller använda i samband med samtalet kring upplevelsen. Den finns även på vår hemsida: Prata Scenkonst.

Längst bak i detta lärarmaterial hittar ni en lista med alla som är involverade i 100 sätt att laga barn.

Se gärna detta lärarmaterial som en början på ett utforskande arbete om vad scenkonst kan vara. Var och en äger sin egen upplevelse och i det undersökande arbetet kan det alltid uppstå nya upptäckter.

Vi ser fram emot att få träffa er!

Monika Milocco,
Konstnärlig chef dans

PS. ”Om du skulle göra en föreställning för Regionteater Väst, vad skulle den ha för tema?”. Hjälp oss att hitta intressanta ämnen för framtida produktioner. Ställ frågan till klassen, sammanställ svaren och mejla dessa till svar@regionteatervast.se. Tack!

Monika Milocco, Konstnärlig chef dans
monika.milocco@regionteatervast.se
0707 78 59 69

Inspiration och processen

Koreografen Carl Olof Berg berättar om sitt arbete med 100 sätt att laga barn. Att födas in i den här världen och förväntas skapa nya liv är den stora, om inte största, berättelsen vi alla föds in i. Det är berättelsen om mina egna och samhällets förväntningar på min kropp och sexualitet. I det här fallet handlar det om längtan efter omsorg och att få ge omsorg. Om att få bära ett liv, andras och sitt eget. Vi bär på liv, drömmar och tankar inom oss som väntar på att födas och bli till. Ibland i formen av ett barn.

Jag är nyfiken på dagens uppdaterade berättelser om vilka kroppar som får, kan och vill skaffa och ge omsorg till barn. Att få skapa en föreställning som aktiverar den frågan hos publiken och inspirerar till samtal. Samhället har förändrats i både juridisk, kulturell och social mening i relation till familj- och sexualitetsbegreppen. I min konstnärliga praktik som koreograf är det just frågor om identitet, kön och intimitet som intresserar mig.

Det handlar också om rättigheten till kunskap om sin egen kropp som finns konstituerade i WHOs mänskliga rättigheter men även Skolverkets riktlinjer för ämnet Sex och samlevnad i skolan åldern 9-12 år.

De olika karaktärerna som finns med i föreställningen - Kocken, Mat-tanten, Sockerbagaren och Slaktaren, är receptspecialister med en brinnande passion för sitt yrke, ingredienser och tillredning som de vill dela med sig av. De representerar också en kedja av samarbete från Slaktaren och Kocken via Sockerbagaren till Mattanten som serverar och ta hand om bespisningen.

I mitt arbete som koreograf vill jag guida eleverna och publiken in till en värld där både rummet, musiken, kropparna, texten och rörelserna är lika viktiga. Där ensemblen och hela upplevelsen leder mig till en plats i mitt inre där jag får reflektera utifrån mina egna erfarenheter och upplevelser.

Att få undersöka en världsbild med lika delar kunskap, magi, lek och allvar.

Carl Olof berg
Koreograf

Prata om föreställningen

Samtal...
...med Paulina Nybratt Sandin. Paulina arbetar på RFSU med projektet Nyfiken som håller samtal om sex och relationer med unga nyanlända samt utbildar personal som arbetar med målgruppen, bland annat i skolor. Dom medverkande gjorde tillsammans med koreografen Carl Olof Berg ett besök på RFSU och fick träffa Paulina i ett spännande samtal och fick höra hennes föreläsning och tankar kring ämnet och temat i föreställningen. Jag beslöt att ringa henne. Här är några av hennes tips, tankar och ingångar till sexualitet, reproduktion och hälsa.

Enligt WHO:s de nition är sexualitet en väsentlig del av att vara människa, både för vuxna och barn, och detta innefattar era olika aspekter som t.ex. kön, könsidentiteter, sexuell orientering, reproduktion, intimitet, njutning och erotik. Sexualitet upplevs och uttrycks på många olika sätt och påverkas av era olika faktorer. Därför ska inte sexualitet skiljas från andra livsaspekter utan är en integrerad del av att vara människa.

Vi har alla rätt till kunskapen om sex och reproduktion. Att få veta hur kroppen fungerar och förstå sig själv är nödvändig och viktig för att ta informerade beslut om vad en vill göra med sin kropp. En viktig del av att öka kunskapen kring sexualitet och reproduktion är att informera om rätten att bestämma över sin egen kropp. På RFSU jobbar vi därför med sexualundervisning för att bidra till att rätten till kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter tillgodoses oavsett kön, sexualitet, funktionsförmåga, hudfärg, språk och trosuppfattning. Vi vill därigenom sprida en kunskapsbaserad och öppen syn på sexualitet. Därför utgår vi alltid från ett rättighetsperspektiv!

Det är viktigt för er som lärare när ni pratar med elever om sex och relationer att tänka på att försöka avdramatisera ämnet och skapa en trygghet i rummet. Lika viktigt är att undervisningen är inkluderande och att alla elever får den kunskap de har behov av och rätt till. Det finns många normer och myter kring sex och ni har en roll som lärare att inte utgå från dessa i er undervisning utan att snarare bidra med ett inkluderande förhållningssätt.

En bra grund för att kunna hålla i dessa samtal är att en själv jobbar med ens egna normer och föreställningar kring sexualitet och därmed bearbetar dessa för att sedan kunna släppa dem och ha en mer vidgad syn på sexualitet och därmed en mer inkluderande undervisning för sina elever. Inkluderande undervisning innebär bland annat att HBTQ är lika inkluderat som heterosexualitet eller att undervisningen görs språkligt tillgänglig för elever som är nya i Sverige. Försök att ha ett förhållningssätt som utgår från att utforska och bejaka lust och undvik pekpinnar utan uppmuntra eleverna till att få mer kunskap om sexualitet och reproduktion.

Kontakta gärna RFSU eller gå in på deras hemsida för mera information: https://www.rfsu.se

Intervju och text av Monika Milocco, konstnärlig chef dans.

Övningar

MIN KROPP

Börja med att stå och blunda. Sätt på en musik som helst inte har någon text men gärna en rytm och härlig känsla. Börja sedan med en kroppsdel, t.ex. handen och gör olika rörelser bara med handen. Lägg sedan på en kroppsdel, t.ex. huvudet och fortsätt med handen. Lägg sedan på ytterligare en kroppsdel, en till, en till... tills hela kroppen rör sig.

SAMTALA OCH GÖR EN DANS

Välj ut några ord utifrån sexualkunskap som ni pratar om. Öppna upp för frågor, funderingar och känslor. Låt det bli ett spännande, tillåtande och kreativt samtal om ord. Låt sedan orden få bli olika danser.

1. Kom på olika rörelser som t.ex. en rörelse med en kroppsdel, en rörelse på golvet, ett hopp, en snurr, en långsam rörelse, en snabb rörelse etc. Rörelser med olika dynamik och som använder rummet på olika sätt.

2. Koppla sedan de olika orden till dom olika rörelserna ni kommit på. Testa och se vilka ord som passar till de olika rörelserna. Utforska och låt de abstrakta rörelserna få ord. Fortsätt att samtala kring vad ni ser och upplever.

Hjälp sedan till med att sätta ihop de olika rörelserna till en sekvens och dans. Hitta någon musik som ni tycker passar.

SJALDANS

Samla ihop några sjalar och låt barnen få röra sig med dem på olika sätt.

Kasta sjalarna till varandra.

Kasta sjalarna upp i luften och låt dom falla till marken på olika sätt.

Låt några få kasta sjalar och de andra få dansa och röra sig kring dom.

Använda gärna olika musik genrer och samtala gärna kring vad sjalarna ser ut som eller upplevs som.

HANDDANSEN

Stå två och två mot varandra med händerna synliga för varann. Bestäm vem av er som börjar med att bestämma hur händerna ska röra på sig. Gör långsamma rörelser så att den andra hinner och kan spegla rörelserna. Efter ett tag så byter ni.

Gör sedan om det hela men med att den som ska följa den andras rörelser inte alltid vill följa och hur ni då behöver samarbeta för att kunna röra era händer på samma sätt.

Ni får gärna använda musik när ni gör detta och låt kroppen få prata och lyssna!

Att prata om dans

Det finns lika många sätt att se på en scenkonstföreställning som det finns människor i en publik. Ett samtal efter en föreställning kan bredda och fördjupa upplevelsen och det kan vara lättare att göra sin egen personliga tolkning.

Utgå från att allt ni såg och upplevde är aktiva val från koreografen, scenografen och kompositören. De har alla haft tankar varför de har gjort si eller så, men du som publik har ju en helt egen upplevelse som är bara din om vad det får för betydelse. På så vis blir dansföreställningen inte helt klar förrän den har mött sin publik och därför är allas upplevelse lika riktig och inget kan sägas vara mer ”rätt” än något annat.

BESKRIV
Börja samtalet i det konkreta genom att bara benämna det ni faktiskt såg och hörde. Hur såg rummet ut? Vilka saker fanns där? Hur många personer fanns i rummet? Hur såg de ut? Uppmärksamma till exempel likheter och skillnader mellan karaktärerna, deras kostymer, rörelsemönster etc och om något förändrades under föreställningens gång. Vad hörde ni för ljud/musik? De små detaljerna kan ibland vara det mest intressanta. Det gäller att inte fastna i ”hur det verkligen var” utan att öppna för allas olika upplevelser.

TOLKA
Som nästa steg funderar ni över varför något var på ett visst sätt och vad ni tycker att det har för betydelse i föreställningen. Varför tror ni att rummet såg ut som det gjorde? Vad hade de olika kostymerna för betydelse? Varför var musiken ibland i samklang med handlingen på scenen (i form av tempo, känsla) och varför kontrasterade den ibland? Fick du några associationer från ljudlandskapet? Var öppen och försök fånga upp så många olika tolkningar som möjligt, det ger en både bredare och djupare upplevelse.

REFLEKTERA
Slutligen kan samtalet komma in på större frågor där det finns plats för lite friare associationer.
Vilken känsla gav föreställningen er? Kunde ni relatera till någon av karaktärerna?
Gav föreställningen några associationer till något i era egna liv eller i samhället i stort?
Tankar kring längtan, förväntan, identitet, självständighet kan komma in här.

Ett brev

ETT BREV TILL MIG SJÄLV NÄR JAG VAR BARN

Du är 9 år idag
Grattis!
Din mamma är inte med dig
Din pappa är inte med dig
Dina 2000 syskon är med dig
Var inte rädd för att gråta
Tårar kommer med sorg men även glädje Våga smaka ny mat
Våga säga ifrån
Våga SKRIK
Våga skratta högt

Du är 10 år idag
Grattis!
Du kommer att skada dig mycket
För att du är modig och rädd
Du kommer att få många ärr på kroppen och i själen De kommer att smycka dig så länge du lever
Du kommer att sakna din mamma och pappa Men du är inte ensam
Våga
Våga synas
Våga vara du

Du är 11 år idag
Grattis!
Du är unik och speciell
Du är som alla andra, lik och olik
Våga göra fel, att göra fel lär dig mycket
Var inte rädd för blod
Bli vän med det, vissa kommer ha det varje månad i många år
Sluta aldrig dansa, dans är glädje
Var inte rädd för din kropp, den är din
Du kan ta på den och säga hej om du vill
Den kommer alltid nnas med dig, ta hand om den

Du är 12 år idag
Grattis!
Du är vacker och ful
Du har en vacker själ
Att slåss kommer att göra dig ledsen Slåss inte
Låt ingen slå dig
Lär dig olika ord
Ord gör dig rik på att säga vad du känner Aubergine är jättegott och paprika också
Snippan, lär dig mer om snippan
Våga älska dig själv
Våga känn kärlek

Lycka till, du kommer att fixa det!

Furat Jari, Skådespelare
furat.jari@regionteatervast.se
020 50 40 75

Till sist...

... vill vi tacka dig, både för att du såg föreställningen 100 sätt att laga barn med din klass och för att du har tagit dig tid att läsa detta lärarmaterial. Vår förhoppning har varit och är att scenkonst inte är något som stannar på scenen – det är något som kan ta plats i andra skolämnen och som kan fungera som en väg in i nya frågeställningar och tankar.

Om du eller klassen har några tankar eller funderingar som ni vill dela med er av, är vi såklart hemskt nyfikna! Kanske har du frågor som rör efterarbetet? Eller vill du bolla pedagogiska tankar? Då får du/ni gärna ta kontakt med oss på Regionteater Väst.

Har ni barn med speciella behov som till exempel syntolkning, lättläst text eller liknande? Kontakta oss för kommunikation kring eventuella särskilda önskemål eller nödvändig förhandsinformation om föreställningen.

Helena Wilén, Scenkonstpedagog drama
helena.wilen@regionteatervast.se
0736 45 74 81

Programblad

Föreställningens material har arbetats fram i nära samarbete med ensemblen.

KOREOGRAF Carl Olof Berg
SCENOGRAFI & KOSTYM Jenny Kronberg
KOMPOSITÖR Tomas Elfstadius
LJUSDESIGN Ida Gustafsson
MASKDESIGN Marina Ritvall
TEXTILDESIGN Ellen Dynebrink

PÅ SCEN Helena Lundqvist, Camille Marchadour, Michael Engberg, Furat Jari

KOSTYMATELJÉFÖRESTÅNDARE Ulrika Kärrö
ATTRIBUTTILLVERKNING Ulf Ökvist & Mari Hanson
DEKORTILLVERKNING Håkan Wester & Ulrika Kärrö
SCENTEKNIK Jimmy Dahlqvist & Jonatan Bergman
TEKNISK SAMORDNARE Lena Sandgren & Jonas Karlsson
PRODUCENT Anna Cederberg

KONSTNÄRLIG CHEF Monika Milocco & Lars Melin
VD & ANSVARIG UTGIVARE Susanna Dahlberg

PRESS & WEBB Tina Axelsson
FOTO Lina Ikse

TURNÉTEKNIKER Jimmy Dahlqvist & Amanda Clausen

Övrig personal hittas HÄR.

TACK TILL Referensklasserna åk 4 på Kunskapsskolan i Borås Hovhultskolan och Fridaskolan i Uddevalla, Paulina Sandin RSFU, Jimmie Larsson, Ingrid Westin och praktikant Anna Maxstadh.

Fläktinstallationen är inspirerad av konstnären Daniel Wurtzel.

100 sätt att laga barn