Djungelfeber

Till dig som är lärare

>>> LADDA NER & SKRIV UT LÄRARMATERIALET HÄR <<<

Hej!

Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Regionteater Västs Djungelfeber. Vi hoppas att ni får en givande upplevelse tillsammans.

Djungelfeber är en fabel för högstadieelever om djuriskhet och mänsklighet som undersöker begrepp som ursprung och naturlighet. Det har hos oss väckt mängder med spännande frågor att ställa sig kring detta.

I det här materialet ger vi tips på olika frågeställningar från olika ingångar som ni kan använda för att vidareutveckla och fördjupa er upplevelse. Materialet innehåller också en hälsning från regissören, en intervju med maskören och en lättillgänglig analysmetod som ni kan använda er av efter att ni har sett föreställningen. Längst bak hittar ni information om vilka vi är som har jobbat med att ta fram den här föreställningen.

Har ni frågor kring föreställningen så kontakta mig gärna!

PS. ”Om du skulle göra en föreställning för Regionteater Väst, vad skulle den ha för tema?”. Hjälp oss gärna att hitta intressanta ämnen för framtida produktioner. Ställ frågan till klassen, sammanställ svaren och mejla dessa till svar@regionteatervast.se. Tack!

En hälsning från regissören

Människan sägs vara det enda djur som har förmågan att reflektera över sin egen existens. Och är det enda djur som kan göra trådlösa hörlurar. Hon är väl också det enda djur som  dricker en annan djurarts mjölk? Och det enda djur som skäms för att håret inte ligger rätt? Är människan evolutionens höjdpunkt eller evolutionens jättebebis?

Jag älskar djur – det är jag inte ensam om. På sociala medier sprids klipp med gulliga, farliga, intelligenta, dumma och konstiga djur. Gärna i interaktion med oss människor. Nån kramar ett lejon, nån blir jagad av en gås, i en soffa sitter en tvättbjörn och ser på TV.

Jag älskar även fabler – och det är jag inte heller ensam om. Överallt möter vi moderna fabler där djur spelar huvudrollerna: Djungelboken, Madagaskar-filmerna, Lejonkungen, Fantastic Mr Fox, etc. Vi använder gärna djur som speglar för att prata om mänskliga egenskaper. Det självständiga, sluga och kraftfulla lejonet. Det oroliga, ointelligenta och osjälvständiga fåret.

När jag intervjuade ungdomar inför en annan föreställning för några år sedan slogs jag av hur vanligt det var att de hänvisade till biologi, djur, evolution och något slags diffust ”förr” när de ville prata om hur människan ”egentligen var”.

Jag fick då idén till att göra en fabel där vi leker med djurens förväntade egenskaper. Vad menar vi egentligen med begrepp som ”naturligt” och ”äkta”? Vi lever i en tid som är starkt präglad av identitet. Vem vi är, vem vi önskar att vi var, vem vi borde vara är frågor många av oss  funderar mycket över. Speciellt i tonåren. Såklart är det skönt att då drömma sig bakåt till en enklare tid när alla bara var som de var. Längtar vi inte alla ibland efter att vara någon annan, någon bättre, någon som vi inte är? En
önskan om frihet och stora, äkta känslor.

Djupdykning i maskörens arbete

Lars Carlsson har arbetat professionellt med mask och perukmakeri sedan 1989. Genom åren har hans verk kunnat ses på flera av Sveriges största scener. Lars har även arbetat med flera film- och TV-produktioner. Vi passade på att ställa några frågor om hans arbete med föreställningen.

–Vad gör en maskör?

En maskörs arbete är att förändra en skådespelares utseende så att det passar till föreställningen. Detta kan ske genom att man gör någon snyggare, fulare, tjockare, äldre eller som i det här fallet till fabeldjur.

–Hur kom du fram till hur karaktärerna skulle se ut i den här föreställningen?

Jag hade ett tidigt möte med Tobias Sondén (regissör) och Erik Radix (scenograf) där vi diskuterade alla karaktärerna och hur vi skulle få dem att likna de djur som är med i föreställningen. Efter det så gjorde jag skisser i Photoshop med mina första förslag.

Tidiga Photoshop-skisser av skådespelarna.

–Vad har varit den största utmaningen?

I den här föreställningen gav jag mig själv utmaningen att skapa alla maskdelar med hjälp av 3D-scanning och 3D-printer vilket jag aldrig gjort fullt ut förut.

Så redan vid mitt första möte med skådisarna gjorde jag en 3D-scanning av dem så att jag sen kunde börja skulptera på dem i datorn istället för att göra det traditionellt med lera. Anledningen till detta var att jag anser att utvecklingen i yrket hela tiden måste gå framåt. Visuellt förändrar det inte vad jag gör och resultatet som ni ser utan bara metoden hur jag gör det. 

När jag skulpterar med min VR-hjälm (Virtual Reality) på så står jag ju med händerna i tomma luften och formar skulpturen. Jag blev själv väldigt förvånad över att de objekt som jag skapar med VR har samma stil och uttryck som de som jag skulpterar i lera – trots att jag bara formar i luften!

Här skulpterar jag Råttans öron i VR.

–Kan du beskriva hur du har gått tillväga för att tillverka några av maskdelarna?

Peter Lorentzon, som spelar Ko, fick horn som var skulpterade i ett dataprogram som heter Oculus Medium i en VR-hjälm. Sedan skrev jag ut dem med min 3D-skrivare.

Likaså fick Astrid Gislason sina råttöron och Josefin Koskinen sina rävöron och rävnos skulpterade i VR, och formarna som jag gjutit silikondelarna i var alla 3D-printade.

Så det gick vägen och var ett härligt stort steg framåt!

Blandade bilder på när jag arbetar på Rävens öron samt två 3D-modeller av skådespelarnas huvuden.

Analys och samtal

Att samtala med klassen efter att ni sett en föreställning tillsammans kan bredda och fördjupa upplevelsen av densamma. Samtidigt är det viktigt att minnas att det finns lika många sätt att se på en scenkonstföreställning som det finns människor i en publik. Frågan ”vad handlade föreställningen om?” blir mest intressant med tillägget ”för dig?”

En konstupplevelse är alltid personlig – och ibland väldigt privat. Det bör respekteras i ett gruppsamtal. En bra grundregel är att tycka mindre och tolka desto mer. Det görs lättast om
samtalet följer en viss ordning, som presenteras här bredvid.

Ni får också förslag på några frågor som kan sätta igång samtalet, men försök att vara öppen och fånga upp det som intresserat och engagerat eleverna mest. 

Läs gärna mer om samtalsmetoden Prata scenkonst på www.regionteatervast.se/laerarrum/prata-scenkonst

BESKRIV

Börja samtalet i det konkreta genom att bara benämna det ni faktiskt såg och hörde. Det är ett bra sätt att minnas föreställningen tillsammans, särskilt om det har gått en tid sedan ni såg den. Hur såg rummet ut? Vilka saker fanns där? Hur många personer fanns i rummet? Hur såg de ut? Uppmärksamma till exempel likheter och skillnader mellan karaktärerna, deras kostymer, rörelsemönster etcetera och om något förändrades under föreställningens gång. Vad hörde ni för ljud eller musik? De små detaljerna kan ibland vara det mest intressanta. Det är inte viktigt vad som är rätt eller fel utan vad var och en upplevde.

TOLKA

Som nästa steg funderar ni över varför något var på ett visst sätt. Varför fanns det plastväxter i rummet? Varför var rollfigurerna djur? Varför var de på gruppterapi? Försök fånga upp så många olika tolkningar som möjligt, det ger en både bredare och djupare upplevelse. 

REFLEKTERA

Slutligen kan samtalet komma in på större frågor där det finns plats för lite friare associationer och mer personliga reflektioner. Här finns det verkligen inget rätt eller fel. Vilken känsla gav föreställningen er? Fick den er att tänka på något i samhället eller från era egna erfarenheter? Var och en bestämmer själv vad den vill dela med sig till andra.

Teman/fördjupning

Pjäsen Djungelfeber öppnar upp för en hel värld av referenser och begrepp att dyka djupare in i. Det finns många frågor att ställa sig och andra utifrån olika vinklar och prespktiv. Vi har i detta material valt att fokusera på tre olika kategorier under vilka vi har samlat lite tankar, referenser, frågeställningar och övningar.

Dessa kategorier är MÄNNISKAN, CIVILISATION/NATUREN och DJUREN.

1. Människan

Terapi

Inom ramen för terapi håller Djuren på med sin existens och mänsklig problematik. Dom är fyra rätt olika individer och har svårt att mötas och förstå varandra. Genom att gestalta sina
inbördes relationer tränar djuren sig på att närma sig varandra
och ”ösa sitt skit” på varandra trots de art-specifika hindren.

Vi går i terapi av många olika anledningar.
Vi går i terapi för att undersöka och medvetandegöra oss själva.
Vi går i terapi för att hantera oss själva, för att orientera oss i värld och verklighet.
Vi går i terapi för att försöka förstå och ompröva oss själva. 
Vi går i terapi för att hantera våra dyfsunktionella relationer.
Och för det behövs en terapeut som kan hjälpa att nysta upp det inre kaoset.
Den kan ge verktygen till att navigera och fungera i världen.
Den kan nyansera alla tidigare beskrivningar av bra och dåligt.
Den kan leda en ifrån alla beskrivningar, alla uppfattningar och ut- och inifrånperspektiv och möta sig själv.
Vad är då en själv?
Finns det en själv?
Och vad består denna själv av?

Vem är jag?

Frågan kan yttras i terapisoffan, fördjupas i litteraturen och
problematiseras i filosofin, den kan ploppa upp  i relationer,
och den kan omkullkasta och ifrågasätta ens position,
privilegier och plats i världen. Frågor kan öppna världen.

ÖVNING – Enskild tankeövning:

• Vem är du själv?
• Vad vill du göra?
• Vad tycker du om?
• Vad driver dig ?

Lek

Lek är också en typ av terapiform. Engelskan använder samma ord för lek och spel; play. Man kan fundera på vad det beror på att vi i svenskan har olika ord för detta. Finns det situationer när vi spelar någon annan än oss själva?

Djuren i Djungelfeber är fiktioner, det vill säga våra karaktärer befinner sig i ett skådespel där skådespelarna går in i roller. De undersöker, prövar och leker vad det är att vara en människa. Denna lek betraktar psykoanalytikern Donald Winnicott (1896-1971) som livsnödvändig för mänsklig utveckling. I leken skapas ett utvidgat och gemensamt rum. Detta ”rum” ligger någonstans mellan fantasi och verklighet, där det yttre (verkligheten) och det inre (känslor och tankar) möts. Leken möjliggör ett mångfaldigande
och tänjer en själv och ens gränser.

ÖVNING – Låt eleverna prata två och två:

• Vad är lek för dig?
• Vad är spel för dig?
• Vad är det att leka människa?
• Slutar man någonsin att leka?

2. CIVILISATION/NATUREN

Denna bild finns med i föreställningen i form av en fondvägg. Källa: Foundation Custodia

Naturlighet

Upplysningsfilosofen Jean-Jacques Rousseau (1712 – 1778) ville tillbaka till Naturen men menade att den vägen tillbaka är stängd. Att det inte finns någon återvändo till naturtillståndet där människan är harmonisk, fri och frisk. Att civilisationen och samhället har förstört och fördärvat människan och för var dag går hon längre och längre ifrån sitt ursprung (naturen).

ÖVNING – Prata i smågrupper:

Vad räknar vi som det ursprungliga och naturliga när vi pratar om ursprunget?

• Vad är mänskligt?
• Vad är djuriskt?
• Vad är instinkter?
• Kan du identifiera några instinkter som karaktärerna hade i föreställningen?
• Hur kan människors instinkter se ut? Skiljer de sig från djurens?
• Är naturen mer naturlig än kulturen?
• Vad tror du påverkar att vi i tider av oro runt oss i samhället vill ha mer bestämda sanningar, och tvärtom kan vara öppna för olika tolkningar när vår omgivning känns trygg och säker? Vilken tid tycker du att du befinner dig i, och hur ser det ut i samhället just nu?

Antropomorfism

Antropomorfism refererar till den process när mänskliga former, attribut, normer och egenskaper appliceras på ting, väsen och djur.

Detta antropomorfiska sätt visar sig även i vår relation till teknik. När vårt förtroende för tekniken växer ökar också vårt förhållande till enheter och att få dom framstå som mänskliga. Vi laddar dom med erfarenheter, använder dom som projektionsytor och gör dom till en förlängning av oss själva.

ÖVNING – Prata i helklass:

• Varför tilldelar vi mänskliga känslor och beteenden till andra varelser och livlösa föremål?
• Har du sett exempel på något sånt förmänskligande av till exempel husdjur? Varför tror ni att vi gör så? Hur påverkar det oss, och hur påverkar det djuren?
• Det finns undersökningar på att vi avlar fram hundraser så att de liknar oss människor. Varför vill vi att de liknar oss? Är det vi som domesticerat dem, eller skulle det kunna vara tvärtom?
• Djur används ibland som liknelser, exempelvis dum som en åsna, eller slug som en räv. Kan ni fler? Vad tänker ni om det?

3. DJUR

Att vara djur

Hur är det att vara en fladdermus? Detta frågar filosofen Thomas Nagel i sin essä om fladdermusens inre liv. Nagel är kritisk till att reducera medvetandet till mätbara tillstånd i hjärnan. Medvetandet är bara något som kan upplevas inifrån. Han menar att även om vi rent faktamässigt vet allt om fladdermusen så kan vi inte förstå hur fladdermusen förstår sin värld. (Läs mer i essän What it is to be like a bat.)

ÖVNING – Låt eleverna först prata två och två, och sedan skriva en kort text utifrån frågorna nedan:

• Hur tror ni att det är att vara råtta, ko, uggla respektive räv?
• Hur betraktar vi djur? Vad är den mänskliga blicken på djuret? Vad är den djuriska blicken på människan?

ÖVNING – Låt eleverna prata i samma par som ovan:

• Om ni var ett djur, hur skulle ni titta på människor då? Skriv ner hur ni tror att olika sorters djur skulle uppfatta oss människor. Se övningen om att rita en serie (längre fram,
  under rubriken ”Fabel”), och rita en utifrån det ni har
  skrivit ner.

ÖVNING – Gå ihop i mindre grupper och prata om nedanstående frågeställningar:

• Hur umgås vi med djur på olika platser i världen och hur har vi gjort det i olika tider?
• Hur påverkar det oss människor att umgås med djur?
• Kan man leva jämställt med djur?
• Är olika djur olika värda?
• Är djur mer naturliga än människor? Varför i så fall?

ÖVNING – Fundera en och en och skriv ner tankarna:

• Är människan ett djur?
• Om inte, står vi under eller över djuren?
• Hur tänker du och hur tror du andra tänker?
• Är det vår uppgift som människor att ta ansvar för djuren? Varför i så fall?

En del människor vill gå långt för att skydda djuren. Vad tänker du om det? (Referens Djurrättsaktivister: sv.wikipedia.org/wiki/Djurrättsaktivism)

Fabel

Fabler kan vara intressanta på flera sätt. Det kan vara ett sätt att distansera sig till i ett svårt ämne, det kan vara ett sätt att göra historien roligare eller ett sätt att dölja ett budskap om till
exempel ett maktmissbruk som det inte går att prata högt om.

ÖVNING – Skriv en kort fabel! Kan göras en och en eller i grupp:

Karaktärerna i historien ska vara förmänskligade djur och det bör finnas en sensmoral i slutet. Leta upp olika fabler som inspiration om det behövs, t ex De tre små grisarna eller Haren och sköldpaddan.

Prata om ifall det är lättare att skriva om svåra ämnen eller till exempel maktmissbruk i den här formen, och i så fall varför.

ÖVNING – Rita en serie! Kan göras en och en eller i grupp:

Låt eleverna rita en serie med djurfigurer om något aktuellt ämne. Det kan göras med en eller flera serierutor. Innan de börjar rita bör de fundera ut vad poängen är, och bestämma vad figurerna säger. Vad behöver finnas med i bilden för att förstärka budskapet, eller ge en twist på vad figurerna säger?

Hitta inspiration i befintliga serier, till exempel The Far Side av Gary Larsson: www.thefarside.com

Skillnader/likheter

Olika filosofer har uttryckt vad de anser är skillnaden mellan djur och människor:

Goethe: Att människan kan ha tråkigt.
Descartes: att djuren är maskiner, känslolösa och omedvetna.
Maupassant: Idealet för människan är att göra inget, som en vilde (ett djur).

ÖVNING – Prata i smågrupper om:

• Vad ni tycker är ociviliserat hos djuren.
• Vad vi menar med ordet ”djurisk”? När är det positivt laddat? När är det negativt? När är det neutralt?
• Vad är mänskligt?
• Vad skiljer människan från djuren?

Övrigt referensmateraial

• Filmer: Fantastic Mr Fox & Free Willy
• Seriealbum: Maus av Art Spiegelmann

Till sist...

…vill vi tacka dig, både för att du såg föreställningen Djungelfeber med din klass och för att du har tagit dig tid att läsa detta lärarmaterial.

Vår förhoppning är att scenkonsten inte enbart stannar på scenen, utan att den kan ta plats i olika skolämnen och fungera som en väg in i nya frågeställningar och tankar.

Om du läser detta före föreställningen och har barn med speciella behov, så är du välkommen att kontakta oss för kommunikation kring detta. Mer information om tillgänglighet med mera finns i dokumentet Extra förberedelse som du hittar på föreställningens webbplats: www.regionteatervast.se/forestallningar/djungelfeber/lararinfo/

Om du eller klassen har funderingar som ni vill dela med er av så vill vi gärna höra dem! Eller har du frågor som rör efterarbetet och vill bolla pedagogiska tankar? Ta gärna kontakt med mig.

Programblad

PÅ SCEN Michael Engberg, Astrid Gislason*, Josefine Koskinen & Peter Lorentzon

TEXT Fijona Jonuzi
REGI, IDÉ & KOREOGRAFI Tobias Sondén
KOSTYMDESIGN & SCENOGRAFI Erik Radix
MASK Lars Carlsson
MUSIK, LJUDDESIGN & RÖST Tobias Sondén
REKVISITÖR Jessica Nyman
SKRÄDDARE Janna Draked, Ulrika Kärrö & Frida Ericsson**

DRAMATURG Dimen Abdulla
DRAMAPEDAGOG Helena Wilén
TEKNIKER Fredrik Petersson

KOMMUNIKATÖR Daniel Andersson
FÖRESTÄLLNINGSFOTO Lina Ikse
PRODUCENT & TURNÉSAMORDNARE Nina Olsson
KONSTNÄRLIG CHEF TEATER Lars Melin
VD & ANSVARIG UTGIVARE Susanna Dahlberg

TACK TILL Muséet Foundation Custodia för fotot till tygfonden, Fridaskolan i Uddevalla får lånet av replokal. Vår provpublik: Sotenässkolan år 8 i Kungshamn, Rådaskolan år 7 & 8 i Mellerud, Sinclair Teater 1, 2 & 3 i Uddevalla, Lyrfågelskolan år 9 i Trollhättan & Ramnerödsskolan år 8 i Uddevalla

Övrig personal hittas på vår hemsida

*Praktikant från Teaterhögskolan i Luleå
**Praktikant från Nordiska skräddarskolan