Från Ö till Ö

Till dig som lärare

>>>LADDA NER & SKRIV UT LÄRARMATERIALET HÄR<<<

Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Regionteater Västs föreställning Från Ö till Ö! Vi hoppas att ni får en givande teaterupplevelse tillsammans och att den kan inspirera er att reflektera kring de frågor som den väcker.

Det pedagogiska materialet är denna gång gjort för att användas som inspiration och hjälpmedel till fortsatt arbete efter att du har sett föreställningen tillsammans med klassen.

Se den gärna som en början till ett gemensamt aktivt undersökande som ger plats åt nya idéer och upptäckter. Du kan välja att arbeta med alla delar som lärarmaterialet innehåller eller välja ut några.

På följande sidor hittar du först ett förslag på en samtalsmodell som du kan använda dig av för att diskutera föreställningen med din klass. Den är en kort version av ”Prata scenkonst” som du får med dig vid föreställningstillfället. Den finns även digitalt: www.regionteatervast.se/laerarrum/

Därefter följer olika övningar. Det är både diskussionsövningar och praktiska uppdrag, övningar som kan göras enskilt, i par eller i helgrupp och övningar med olika abstraktionsnivå. Känn dig fri att göra om samtalen och övningarna så de passar dig och just din klass!

Har ni frågor kring föreställningen så är ni välkomna att kontakta mig!

PS. ”Om du skulle göra en föreställning för Regionteater Väst, vad skulle den ha för tema?”. Hjälp oss att hitta intressanta ämnen för framtida produktioner. Ställ frågan till klassen, sammanställ svaren och mejla dessa till svar@regionteatervast.se. Tack!

En hälsning från regissören

Vad spännande och roligt att ni ska få se, eller just har sett, vår föreställning Från Ö till Ö!

Jag heter Åsa och jag har, i egenskap av regissör, tillsammans med alla inblandade på teatern och barn i våra referensgrupper skapat denna föreställning, där manuset blivit till under arbetets gång.

Från Ö till Ö behandlar temat människovärde och värdering av människor. Under repetitionsarbetet har vi varsamt balanserat frågan om hur långt vi kan gå i vår värdering av människor. Går det att värdera utan att överträda vår lag om alla människors lika värde?

Vad händer under föreställningen med de två vuxna människor som själva utsätter sig för att bli värderade?

Hur mycket värdering tål ett människovärde?

Analys och samtal

Att samtala med klassen efter att ni sett en föreställning tillsammans kan bredda och fördjupa upplevelsen av densamma. Samtidigt är det viktigt att minnas att det finns lika många sätt att se på en scenkonstföreställning som det finns människor i en publik. Frågan ”vad handlade föreställningen om?” blir mest intressant med tillägget ”för dig?”

En konstupplevelse är alltid personlig – och ibland väldigt privat. Det bör respekteras i ett gruppsamtal. En bra grundregel är att tycka mindre och tolka desto mer. Det görs lättast om samtalet följer en viss ordning, som presenteras nedan.

Ni får också förslag på några frågor som kan sätta igång samtalet, men försök att vara öppen och fånga upp det som intresserat och engagerat eleverna mest.

Läs mer om samtalsmetoden ”Prata scenkonst” på www.regionteatervast.se/laerarrum/prata-scenkonst/

BESKRIV

Börja samtalet i det konkreta genom att bara benämna det ni faktiskt såg och hörde. Det är ett bra sätt att minnas föreställningen tillsammans, särskilt om det har gått en tid sedan ni såg den. Hur såg rummet ut? Vilka saker fanns där? Hur många personer fanns i rummet? Hur såg de ut? Uppmärksamma till exempel likheter och skillnader mellan karaktärerna, deras kostymer, rörelsemönster etc, och om något förändrades under föreställningens gång. Vad hörde ni för ljud eller musik? Ändrades ljuset eller var det samma hela tiden? De små detaljerna kan ibland vara det mest intressanta. Det är inte viktigt vad som är rätt eller fel utan vad var och en upplevde. 

TOLKA

Som nästa steg funderar ni över varför något var på ett visst sätt. Varför spelades föreställningen i ett skogslikt rum? Varför var det en lång matta som hängde från sidorna och ner på golvet i mitten av scenen? Varför hade karaktärerna just de här kläderna? Varför såg ljuset ut som det gjorde? Varför fanns vissa slags djur med på scenen? Försök fånga upp så många olika tolkningar som möjligt, det ger en både bredare och djupare upplevelse.

REFLEKTERA

Slutligen kan samtalet komma in på större frågor där det finns plats för lite friare associationer och mer personliga reflektioner. Här finns det verkligen inget rätt eller fel. Vilken känsla gav föreställningen er? Hur kändes det för er när karaktärerna skulle bli värderade? Hur känns det att bli värderad av någon annan? Gav föreställningen några associationer till något i era egna liv, till er skola eller samhället i stort? Går det att säga att alla människor
är lika mycket värda? Varför eller varför inte?

Övningar

1. Rättighetsbärare

Sedan 1 januari 2020 är barnkonventionen lag i Sverige. Det betyder att barn är egna individer med rätt till skydd och omvårdnad. Barn är inte någons ägodel som väntar på att bli vuxen. Barn får nu möjlighet att agera och kräva sina rättigheter. 

Det här utgör stommen i Barnkonventionen. Där blir det tydligt att alla barn är rättighetsbärare. 

I barnkonventionens artikel 2 står det att: ”Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.”

• Vad är diskriminering?
• Finns det situationer när samhället inte följer det som står i barnkonventionen?

Den enda rättigheten som saknas explicit i barnkonventionen är miljöfrågor eftersom konventionen till stor del utformades innan miljöfrågor fick det genomslag det har idag. 

• Vad tänker ni om att miljöfrågan inte tas upp i Barnkonventionen?

2. Ett bättre slut?

Ordna en tom yta där hela klassen får plats att sitta i en ring på golvet. Prata lite kort i helgrupp om vad det var som hände på slutet. Dela er sedan två och två som ni sitter.

Prata i paren om det går att hitta andra lösningar på slutet, och fundera på vad en skulle kunna göra. Försök att hitta så många fantasifulla förslag som möjligt, det är inte viktigt om det verkligen skulle kunna hända på riktigt. Den som vill kan sedan berätta om förslagen i helgrupp.

Tillsammans kan ni sedan prata om olika känslor som ni tror att man som publik kan känna i slutscenen. Ni kan testa hur känslorna känns i kroppen. Låt alla gå samtidigt från ena sidan av rummet till den andra med de olika känslorna, till exempel först arg, sedan ledsen och slutligen glad.

Nu kan ni pröva hur det kändes för Jan och John i slutscenen. Hur tror ni det kändes att bli utvald att få följa med? Hur kändes det för den som inte blev utvald? Testa att vara de två personerna genom att spela det allra sista i scenen alla tillsammans, halva klassen som Jan och halva klassen som John. Byt och testa igen. Den som vill kan berätta kort i helgrupp hur det kändes.

Slutligen kan ni i de ursprungliga paren spela de nya idéer på slut som ni hittade på. Alla paren kan göra det samtidigt, och sedan kan de som vill visa för de andra.

3. Ja, nej, kanske

I den här övningen ställer du som lärare frågor till hela klassen. De svarar genom att sträcka upp båda händerna för ”Ja”, hålla ner händerna för ”Nej” och vicka med båda händerna framför sig för ”Kanske” eller ”Så där” (beroende på frågans formulering).

Inled med enkla frågor:

• Tycker du om glass?
• Är du trött just nu?
• Är allt godis gott?

Fortsätt med lite svårare frågor utan till synes självklara svar:

• Är grön färg finare än röd färg?
• Är matte viktigare än svenska?
• Är det finare att jobba som rektor än som lärare?
• Är det roligare med helg än med vardag?
• Är de som går i fyran bättre än de som går i tvåan?
• Är politiker viktigare än sophämtare?

Om klassen är redo för svårare dilemman kan du ställa frågor som:

• Är en fattig människa lyckligare än en rik?
• Är det bättre att vara tjej än att vara kille?
• Är en ung människa mer värd än en gammal människa?
• Är det rättvist att få betyg i skolan?
• Är det rätt att skjuta djur?
• Är det rätt att skjuta människor?

Dessa sista frågor kan det behöva pratas lite om, men gärna i smågrupper så att den som har en åsikt som avviker från normen har möjlighet att uttrycka den utan risk för grupptryck. Sedan kan gruppen få välja vad av det de pratat om som de vill dela med sig av i storgrupp. Det går också att stoppa mellan varje fråga för att prata två och två, innan de frivilligt får kommentera i helgrupp.

Det är viktigt att du som ledare inte tar ställning, utan låter var och en själv formulera sina tankar och argument.

4. MAKTSPRÅK

Vi kan säga och göra saker för att få igenom vår vilja, för att vinna makt, få någon på vår sida eller för att framstå på ett visst sätt.

• Hur pratade Jan och John till er?
• Hur försökte de påverka och styra er? 

5. Vem bestämmer?

Rita en triangel på whiteboarden i klassrummet. Dela in den i tre fält som i nedanstående illustration och presentera den traditionella bilden av en hierarki, med ett fåtal med mest makt i det övre fältet, en majoritet med minst makt i det understa fältet och ett mellanfält med viss makt.

Be barnen att tänka på skolan, och placera in Rektor, Lärare och Elever i triangeln.

Att diskutera kring, i par eller smågrupper:

• Vad händer om en vänder upp och ned på triangeln, så att de som är flest också får mest makt?
• Om du hade mest makt på skolan, vad skulle du bestämma då? Hur skulle en drömdag på din skola se ut? Vilken tid skulle
  skolan börja och sluta? Vad skulle vara viktigast att lära sig? Vilken mat skulle serveras i skolan? etc
• Vad är bra och roligt respektive svårt och tråkigt med att ha makt att bestämma i skolan?
• Vad är makt för dig? Hur får en makt? Är makt bra eller dåligt?
• När en har makt bör en också ta ansvar. Vad är bra och roligt respektive svårt och tråkigt med att ta ansvar för det som
  händer i skolan?

Inför nästa övning behöver du förbereda barnen genom att prata om hur hierarkier kan uppstå i alla miljöer och situationer, till exempel som liknande texten nedan:

I alla slags miljöer där människor gör saker tillsammans uppstår hierarkier. Ibland kan de vara bestämda utifrån att någon är tilldelad makt, till exempel genom sitt arbete. Men ibland uppstår maktordningar inom grupper av människor trots att ingen egentligen blivit tilldelad mer makt.

Använd sedan frågorna i PDF-dokumentet "Övning 5. Vem bestämmer?" och be barnen enskilt fundera över ett sammanhang i sin egen vardag. Det kan vara en fritidsaktivitet, skolan, familjen eller ett kompisgäng. Kopiera upp sidan så att barnen kan få varsitt papper.

6. FANTASIÖVNING FÖR DIN EGEN TEATER

Föreställningen Från Ö till Ö utspelas i en skogslik scenografi, som kan bjuda in till idéer om andra möjliga teaterscener.

• Fantisera i smågrupper ut en egen teaterföreställning som utspelar sig i det här scenrummet! Prata lite först i grupperna om scenografin. Hur såg rummet ut? Varför såg det ut som det gjorde tror ni? Var det något speciellt ni reagerade på?
• Fantisera sedan kring vad ni vill fylla scenografin med. Vilka roller skulle kunna vara med i er teater? Är det människor, djur eller kanske skogsväsen? Fantisera kring hur era figurer skulle kunna se ut, eller använd gärna djuren som var i med i föreställningen som era huvudpersoner.
• Hur inleds er föreställningen? Finns det några oväntade  saker som inträffar? Är det en historia, eller kanske fristående scener som hålls ihop av en röd tråd? Hur slutar det? Behövs några speciella saker (rekvisita)?
• Fantisera kring om det skulle kunna finnas några speciella ljud eller någon musik med, som kan ge betydelse eller förstärkning åt scenerna. Vilket ljus skulle ni vilja ha?

Sedan kan ni sätta ihop era tankar till ett manus för den nya föreställningen! Vad säger karaktärerna? Går det att få fram historien eller scenerna genom bara repliker? Ni kan också rita manuset som serierutor, om ni vill.

Sedan kan ni läsa upp manuset för de andra i klassen, eller spela upp det som en liten föreställning!

Eller..

Om ni vill använda djuren som karaktärer:

Skriv ut och klipp ut bilderna på djuren som finns i PDF-dokumentet "Övning 6. Fantasiövning för din egen teater". Limma fast dem på en bit kartong med en fot så att de kan stå. Använd dem sedan som karaktärer i en animerad film, ett bildspel eller som en dockteater, gärna i en modell av scenografin.

Skicka gärna film eller bilder till oss, så kan vi kanske dela det i våra sociala medier eller på vår hemsida!

Till sist...

…vill vi tacka dig, både för att du såg föreställningen Från Ö till Ö med din klass och för att du har tagit dig tid att läsa detta lärarmaterial.

Vår förhoppning är att scenkonsten inte enbart stannar på scenen, utan att den kan ta plats i olika skolämnen och fungera som en väg in i nya frågeställningar och tankar.

Om du läser detta före föreställningen och har barn med speciella behov, så är du välkommen att kontakta oss för kommunikation kring detta. Mer information om tillgänglighet med mera finns även i dokumentet ”Extra förberedelse” som du hittar här: www.regionteatervast.se/forestallningar/fran-o-till-o/lararinfo

Om du eller klassen har funderingar som ni vill dela med er av så vill vi gärna höra dem! Eller har du frågor som rör efterarbetet och vill bolla pedagogiska tankar? Ta gärna kontakt med mig.

Programblad

PÅ SCEN Jan Coster, John Lalér & Jimmy Dahlqvist

REGI Åsa Gustafsson
SCENOGRAFI & KOSTYM Linda Wallgren
LJUS Joakim Brink
DRAMATURG Dimen Abdulla & Hasse Carlsson
DRAMAPEDAGOG Helena Wilén
DEKORTILLVERKNING & REKVISITA Johanna Boman, Julia Boström, Susanne Hägglund, Ulrika Kärrö, Jessica Nyman, Håkan Wester & Ulf Ökvist

PRAKTIKANTER Gabriella Brunander & Andrea Nilsson
KOSTYMMÄSTARE Ulrika Kärrö
TURNÉTEKNIKER Jimmy Dahlqvist & Jessica Nyman
PRODUCENT Julia Boström & Lisa Gröön
KOMMUNIKATÖR Daniel Andersson
FOTO Lina Ikse

KONSTNÄRLIG CHEF TEATER Lars Melin
VD & ANSVARIG UTGIVARE Susanna Dahlberg

TACK TILL REFERENS- OCH PROVPUBLIK Sommarhemsskolan, Dalabergsskolan, Äsperödskolan, Fridaskolan, Herrestadskolan, Hogstorps skola i Uddevalla, Valboskolan i Färgelanda, Dalkjusans skola i Trollhättan, Uddevalla Gymnasieskola Sinclair & Frändeskolan i Vänersborg.

Övrig personal hittas på vår hemsida >