Häxor

Till dig som lärare

>>>LADDA NER & SKRIV UT LÄRARMATERIALET HÄR<<<

Detta är ett lärarmaterial som ska ge dig och din klass möjlighet att arbeta med föreställningen Häxor på olika sätt både före och efter visningstillfället.

Att prata om föreställningen, upplevelsen av dans kan berika och ge möjlighet till reaktion och utbyte av tankar. Nyfikenheten kring det som upplevs kan även ta plats i kroppen, då dans är en konstform som använder rörelsen som språk och kommunikation. 

Här får ni lite bakgrundsinformation om föreställningen och vad som har inspirerat koreografen Mari Carrasco. Ni får även förslag på diskussionsfrågor som knyter an till föreställningen och upplevelsen i stort samt olika övningar och uppgifter att utföra tillsammans i klassen. 

I foldern Prata Scenkonst, som delas ut i samband med föreställningen, hittar ni en samtalsmodell att inspireras av eller använda i samband med samtalet kring upplevelsen. Prata Scenkonst hittas här: www.regionteatervast.se/laerarrum/prata-scenkonst. 

Längst bak i detta lärarmaterial hittar ni en lista med alla som är involverade i Häxor.

Se gärna detta lärarmaterial som en början på ett utforskande arbete om vad scenkonst kan vara. Var och en äger sin egen upplevelse och i det undersökande arbetet kan det alltid uppstå nya upptäckter. 

PS. ”Om du skulle göra en föreställning för Regionteater Väst, vad skulle den ha för tema?” Hjälp oss att hitta intressanta ämnen för framtida produktioner. Ställ frågan till klassen, sammanställ svaren och mejla dessa till svar@regionteatervast.se. Tack!

Inspiration och process

Jag hade en månkalender hemma som visade månens tillstånd under årets alla dagar. Jag minns att jag stirrande på den längre än vad jag brukar. Vid samma tidpunkt ringde den konstnärliga chefen på Regionteater Väst och frågade: ”Kan du tänka dig att skapa ett verk för oss?” Jag tänkte: –”HEX HEX JA!” Och efter
samtalet stirrade jag på kalendern igen.

Jag såg hela verket framför mig. Scenen ska vara rund och blänka som en fullmåne mitt i natten. Dansarna ska röra sig som svarta katter över scenen. Kostymerna ska ge kraft och musiken ska dundra av magi och energi. Jag tänkte just där och då.. Detta
måste vara magi.. Hex Hex.. Verket ska heta HÄXOR.

Från då till nu har jag och hela teatern arbetet fram denna
föreställning. Min inspiration till rummet är just månen och mina häxor som dansar runt den. För att få fram häxornas karaktärer har jag bett dansarna studera några av danshistoriens stora ikoner som jag anser vara dansens häxor, till exempel Martha Graham och Pina Bausch. Dansarnas har studerat deras gester i intervjuer och tillsammans har vi lekt, skapat och improviserat fram material. Vi har även letat fram trollformler som vi översatt direkt till rörelse samt hämtat inspiration på uttryck från Roald Dahls barnbok Häxorna. 

Under processen har vi lekt med allt från stora teatrala uttryck till mer fokus och koncentration på rörelsen samt experimenterat kring olika rörelsevokabulär. Hur rör sig en häxa? Vad gör en häxa? Vilken är deras favoritmat? Tillsammans med dansarna har vi arbetat fram ett språk som på något sätt hamnar mellan konkreta och abstrakta världar där publiken är fri att tolka. Min tanke är att publiken ska få känna och befinna sig i ett parallellt universum där fantasin tar en till en häx-värld. Publiken får titta in hos häxorna en liten stund…

Jag ville även göra häxorna fria. Skapa karaktärer som varken är barn eller vuxna. Karaktärer som gör exakt vad de själva vill!

Nu står mina Häxor redo för föreställning. De rör sig stort, litet och oväntat. De är lite bittra men har alltid glimten i ögat. De har klätt upp sig lite för mycket och är redo att förvandla eller bli förvandlade. De visar sig vara roliga, charmiga och fullkomligt galna. 

Mari Carrasco, Koreograf

Häxor genom historien

Tron på att det fanns människor som kunde utöva trolldom förekom redan under antiken. Från början ansågs det inte per definition vara något ont eller särskilt negativt.

Med tiden utvecklades dock en tro på att en person som utövade trolldom var en så kallad ”Häxa” som använde trolldom i onda syften. Den europeiska definitionen av en häxa fastställdes genom boken Häxhammaren som utgavs 1484. Enligt denna definition var en häxa en person som hade slutit en pakt med Satan, och sålt sin själ till denne i utbyte mot att få lära sig svartkonst. En Häxa kunde enligt häxtron även vara en man.

En Häxa kunde genom besvärjelser och trollkonster åstadkomma lidande hos både människor och djur: de kunde påverka vädret och ge missväxt, förutspå framtiden och uttala förbannelser. De kunde också åstadkomma goda saker med hjälp av sin magi, så som att bota sjukdomar och lindra smärta, men även detta
ansågs länge ondskefullt.

På grund av dessa definitioner, utsattes traditionella naturläkare, kloka gummor och kloka gubbar samt barnmorskor ofta för misstankar. 

..Men nu då?

Under 1900-talet har synen på Häxor förrändrats mycket och numera är de enormt populära figurer inom sagor och fiktion.

Särskilt kända exempel är Häxorna i sagorna Hans och Greta, Törnrosa och Snövit. I seriernas värld finner vi Magica de Hex från Kalle Anka och i TV-serien Sabrina Tonårshäxan är huvudkaraktären själv en häxa. I vår föreställning har inspirationen hämtats från många, många håll; inte minst havshäxan Ursula från Den lilla sjöjungfrun, Roald Dahls barnbok Häxorna, m.fl.

Övningar

HITTA DIN EGNA HÄXA
Låt barnen uppfinna och hitta sin egna Häxa!

• Hur ser Häxan ut? Vilka kläder har Häxan? Vilka färger? Låt barnen måla sina Häxor
• Vilka egenskaper har Häxan? Låt barnen berätta för varann vilka egenskaper deras Häxa har och varför.
• Hur rör sig Häxan? Hur går den? Sitter? Dansar? Sätt på olika musik, utforska och känn hur din Häxa rör på sig.

För att hitta musik till rörelserna så kan ni välja klassisk musik, jazzmusik, elektronisk musik eller annan musik som inte har någon text.

HITTA ANDRA HÄXOR
Leta fram Häxor som finns i till exempel filmer, böcker, sagor eller bilder.

•  Hur ser dom ut?
• Vilka egenskaper har dom?
• Hur rör dom sig?

Hitta inspiration, diskutera och utforska de Häxor ni hittar.

För båda dessa övningar finns några egenskapskort ni kan använda er av. Se PDF här nedan!

Att prata om dans

Det finns lika många sätt att se på en scenkonstföreställning som det finns människor i en publik. Ett samtal efter en föreställning kan bredda och fördjupa upplevelsen och det kan vara lättare att göra sin egen personliga tolkning. 

Utgå från att allt ni såg och upplevde är aktiva val från koreografen, scenografen och kompositören. De har alla haft tankar varför de har gjort si eller så, men du som publik har ju en helt egen upplevelse som är bara din om vad det får för betydelse. På så vis blir dansföreställningen inte helt klar förrän den har mött sin publik och därför är allas upplevelse lika riktig och inget kan sägas vara mer ”rätt” än något annat. 

Beskriv
Börja samtalet i det konkreta genom att bara benämna det ni faktiskt såg och hörde. Hur såg rummet ut? Vilka saker fanns där? Hur många personer fanns i rummet? Hur såg de ut? Uppmärksamma till exempel likheter och skillnader mellan karaktärerna, deras kostymer, rörelsemönster etc och om något förändrades under föreställningens gång. Vad hörde ni för ljud/ musik? De små detaljerna kan ibland vara det mest intressanta. Det gäller att inte fastna i ”hur det verkligen var” utan att öppna för allas olika upplevelser. 

Tolka
Som nästa steg funderar ni över varför något var på ett visst sätt och vad ni tycker att det har för betydelse i föreställningen. Varför tror ni att rummet såg ut som det gjorde? Vad hade de olika kostymerna för betydelse? Varför var musiken ibland i samklang med handlingen på scenen (i form av tempo, känsla) och varför kontrasterade den ibland? Fick du några associationer från ljudlandskapet? Var öppen och försök fånga upp så många olika tolkningar som möjligt, det ger en både bredare och djupare upplevelse. 

Reflektera
Slutligen kan samtalet komma in på större frågor där det finns plats för lite friare associationer. Vilken känsla gav föreställningen er? Kunde ni relatera till någon av karaktärerna? Gav föreställningen några associationer till något i era egna liv eller i samhället i stort? Tankar kring längtan, förväntan, identitet, självständighet – kan komma in här. 

Exempel på frågor som berör föreställningen Häxor: 
Vilka Häxor såg ni eller upplevde ni i föreställningen? Rörde sig de olika Häxorna på något speciellt sätt? Kommer ni ihåg några rörelser? Vilka egenskaper/känslor upplevde ni att Häxorna hade? Vilka känslor fick ni av Häxorna? Hur upplevde ni att dansen och musiken samspelade/hörde ihop? Hörde ni några flera ljud än musiken? Hur såg rummet ut som föreställningen utspelade sig i? Golvet? Ljuset? Vad hade Häxorna på sig för kläder? Hur såg dom ut i ansiktet? Vad hade dom för hår/frisyr? Använde dom sig av något mer som fanns på scenen?

Ni kan även använda frågorna om ni vill att barnen ska skriva eller rita sina tolkningar och upplevelser av föreställningen. Om ni vill skicka något till oss med så blir vi väldigt glada!

Till sist...

... vill vi tacka dig, både för att du ser föreställningen med din klass och för att du har tagit dig tid att läsa detta lärarmaterial! Vår förhoppning har varit och är att scenkonst inte är något som stannar på scenen – det är något som kan ta plats i andra skolämnen och som kan fungera som en väg in i nya frågeställningar och tankar. 

Om du eller klassen har några tankar eller funderingar som ni vill dela med er av, är vi såklart hemskt nyfikna! Kanske har du frågor som rör efterarbetet? Eller vill du bolla pedagogiska tankar? Då får du/ni gärna ta kontakt med oss på Regionteater Väst. 

Har ni barn med speciella behov som till exempel syntolkning, lättläst text eller liknande? Kontakta oss för kommunikation kring eventuella särskilda önskemål eller nödvändig förhandsinformation om föreställningen. För dig med elever med behov av extra förberedelse inför föreställningen finns mer information HÄR. 

Programblad

KOREOGRAFI Mari Carrasco tillsammans med dansare
SCENOGRAFI Tomas Sjöstedt efter idé av Mari Carrasco
KOSTYM Karolina Brock
KOMPOSITÖR Mikael Karlsson
LJUSDESIGN Ida Gustafsson
REPETITÖR Ulrika Liljedahl & Nicole Neidert

PÅ SCEN
Rebecka Hansson
Jimmie Larsson
Helena Lundqvist
Rasmus Skaremark-Solberg
Pontus Sundset Granat
Maria Ulriksson

TURNÉTEKNIKER Ida Gustafsson & Jonatan Bergman
KOSTYMMÄSTARE Johanna Ramsin
SKRÄDDARE Lina Lambro & Marina Lantz Eriksson
DEKORSÖMNAD Ingela Dover & Xi Sun
MASKÖR Kerstin Olsen
DEKORTILLVERKNING Håkan Wester
SCENTEKNIK Amanda Clausen, Jonatan Bergman & Ida Gustafsson
TEKNISK SAMORDNARE Krister Uddén

PRODUCENT Elin Svensson
KOMMUNIKATÖR Daniel Andersson
FOTO Håkan Larsson
KONSTNÄRLIG CHEF Monika Milocco
VD & ANSVARIG UTGIVARE Susanna Dahlberg

TACK TILL Provpublik från Särlaskolans fritids, årskurs 2 på Hökerums skola & årskurs F-2 på Timmele skola.

Övrig personal hittas på vår hemsida