I ett hus bredvid en kyrka bor prästen CM med sina barn Lorna och Billie. Till huset kommer CMs vän Andreas och dennes son Elvis. Elvis och Lorna har haft kontakt ett tag, chattat, snapat, skickat bilder. Och nu ska de träffas, och göra det. Det är i alla fall vad de planerat. Men huset hemsöks av ett spöke och helgen blir inte så romantisk som de tänkt sig.
Det pågår ett intensivt tänkande och frågande kring samtycke och sex i samhället. Är ja alltid ett ja? Nej alltid ett nej? I den här föreställningen låter vi frågorna bottna i ett filosofiskt problem: Att som människa vara både självbestämmande och beroende av andra.
Med element från rollspelets lek med handlingsutrymme och ceremonins fasta former för deltagande, skapas ett konstnärligt bidrag till det livsviktiga utforskandet av samtyckeskultur.
Ebba Petrén är regissör och dramatiker som varit verksam inom det fria scenkonstfältet och på institutioner på platser så som Unga Dramaten, ung scen/öst och Regionteatern Blekinge Kronoberg. Ihop med övriga konstnärer i kollektivet Nyxxx har hon gjort en mängd föreställningar, spel och ljudverk.
Erik Radix har efter sin examen i scenografi vid Stockholms Konstnärliga Högskola jobbat med scenografi och kostymdesign på bland annat Kulturhuset Stadsteatern och på Regionteater Väst. Erik arbetar även med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) inom RFSL och är idag verksamhetsledare för hiv- och STI-prevention riktad till unga hbtqi-personer.
Produktion
MANUS & REGI Ebba Petrén SCENOGRAFI & KOSTYM Erik Radix LJUSDESIGN Emily Lavebäck MASK Maja Asp
Ensemble
Simon Rajala är praktikant från Högskolan för scen och musik, Göteborgs Universitet
Bilder
Högupplösta föreställningsbilder hittar du här
Sagt om föreställningen
- Alba.nu"En färgstark föreställning i många avseenden"
/.../
"En sorts besatthet lyser ur ögonen på Jan Coster i rollen som präst men också hos Jennifer Carzties i hennes ansträngningar att navigera i de 'inre gråzonerna' som får definiera en mental plats av att inte veta skillnaden mellan till exempel ett ja och ett nej. För att symbolisera normer och beteenden som hemsöker karaktärerna har författaren infört ett 'spöke' eller andeväsen, självsäkert gestaltat av Peter Lorentzon, som också får föreställa pappa till den unge man, spelad av Simon Rajala, som gör ena parten i den misslyckade sexakten"
/.../
"'Stundens hetta' är en komplex föreställning med oväntade men tydliga och väl gestaltade karaktärer och många fack i den så kallade gråzonen, inte minst vad gäller förhållandet religion och vetenskap."