Admas

Mitt namn är ኣድማስ (Admas), det betyder världen … bortom horisonten, det oändliga, allt det man inte ser. Jag vet inte så noga. Jag känner inte till min historia, men jag vet att alla atomer i våra kroppar vid något tillfälle har bildats i en stjärna. Admas är tigrinja, som en talar i Eritrea och Tigray i norra Etiopien. Eritrea betyder röda havet och landet är avlångt liksom Sverige, fast mindre. När jag var barn och skulle göra arbeten i skolan om ett land eller en religion eller en sång, så valde jag aldrig det land där jag är född eller nåt därifrån. Ibland tar vi omvägar in till oss själva. Det här är den berättelse jag skulle ha skrivit om jag hade gjort ett arbete om mitt ursprung.

Admas är en poetisk och visuell föreställning om adoption, identitet och människans behov av berättelser för att förstå sig själv i världen och hur en skapar en berättelse när en ingenting vet eller när ens berättelse är svår att återge.

Ellen Nyman är skådespelare, men arbetar även inom regi och bildkonst och har arbetat och ställt ut både i Sverige och utomlands. Ellen har bland annat arbetat på scener som Dramaten och Unga Klara samt med regi på Folkoperan, Malmö Stadsteater och Teater Tribunalen. Just nu arbetar hon med sitt konstnärliga doktorandprojekt ”Performative strategies, dimensions of emancipation” på Stockholms Konstnärliga Högskola.

Sissel Romme Christensen har de senaste 15 år skapat en rad föreställningar för unga på Teater Grænseløs i Köpenhamn, där hon deltagit i sceniska verk som tekniker och varit både scenograf, teknisk chef och konstnärlig ledare tillsammans med skådespelaren Katrine Karlsen. Nu koncentrerar hon sig på det scenografiska arbetet, där hon skapar visuellt starka koncept, ofta med utgångspunkt i teknik.