Alla katter, alla tromber, alla skogar, alla bomber

Till dig som lärare

>>>LADDA NER & SKRIV UT LÄRARMATERIALET HÄR<<<

Du och din klass är varmt välkomna till vårt hörlursverk Alla katter, alla tromber, alla skogar, alla bomber. Läser du det här efter att ha varit med om föreställningen vet du att det är ett scenkonstverk som skiljer sig mycket från vad vi är vana att se. Med publiken som huvudpersoner och ljudet som ledsagare är det snarare en stund att uppleva och utföra än att betrakta.

Vi hoppas att det här lärarmaterialet kan fungera som ett hjälpmedel i det fortsatta arbetet i klassrummet. Här finns både enklare övningar och svårare text. Ni kan välja att arbeta med alla delar som lärarmaterialet innehåller eller välja ut några.

I början finns en text från regissören och därefter en intervju med scenografen/kostymdesignern om hur det var att arbeta fram föreställningen.

Sedan kommer ett förslag på en samtalsmodell för att prata om föreställningen. Det är en kort version av Prata Scenkonst, som du i form av en broschyr får med dig vid föreställningstillfället. Den finns även digitalt: www.regionteatervast.se/laerarrum/

Efter detta kommer ett antal övningar med utgångspunkt i föreställningen som du kan göra med klassen. Vår dramaturg har skrivit en text som riktar sig direkt till eleverna. Det är en beskrivning av idéerna bakom föreställningen och innehåller också förslag på ett fördjupat undersökande. Där hittar ni länkar och litteraturtips.

I slutet hittar ni information om vilka vi är som har jobbat med att ta fram Alla katter, alla tromber, alla skogar, alla bomber och vilka som kommer att besöka er med föreställningen.

Har ni frågor kring föreställningen så är ni välkomna att kontakta mig!

En hälsning från regissören

Jag ville med föreställningen Alla katter, alla tromber, alla skogar, alla bomber skapa en egen plats för existentiellt utforskande hos publiken. I det deltagarbaserade hörlursverket guidas besökarna genom en rumslig, kroppslig och metafysisk undersökning av den egna kroppen och denna kropps relation till omgivande enheter av materia.

Att verket är deltagarbaserat innebär att eleverna snarare än att vara passiva åskådare deltar aktivt och blir sitt eget verks huvudpersoner.

I vår nuvarande världssyn är vi väldigt duktiga på att plocka isär tingen. Du är inte jag. Levern är inte örat och en människa är mer värd än ett grässtrå.

Detta ville verket undersöka.

Med hjälp av hörlursinstruktioner närmar sig deltagarna varje nytt objekt på samma uppriktiga sätt oavsett om det är en dörrkarm, häftstift, skådespelare eller klasskamrat.

Ett utforskande som leker med den moderna uppfattningen som säger att vi är separerade från vår omgivning. Undersökandet startar i den egna kroppen, fortsätter vidare till tingen i rummet och övergår till relationen med en annan människa.

En konstellation som växer till en mindre grupp och slutligen skapar en gemensam koreografi av trettio kroppar där fysiken möter relationen och modet.

Josefina Björk
Regissör

Intervju med Heidi Saikkonen

Frilansande scenograf, utställningsformgivare och kostymdesigner. Heidi står bakom föreställningens scenografi och kostym.

–Hej Heidi! Hur skiljer denna föreställning sig från andra föreställningar?

En stor skillnad med den här produktionen jämfört med andra teaterproduktioner är att publiken är på scen, i fokus, och får berättelsen i hörlurar.

–Vad innebär det för publiken att vara i centrum?

Publiken befinner sig mitt i scenografin och kan ta fysiskt på den. Det är en interaktiv föreställning vilket innebär att publiken är mycket mer aktiv än vad den behöver vara om den kommer och ser en traditionell teaterföreställning. Skådespelarna finns som ledsagare i närheten, de spelar inte roller med repliker som i en vanlig pjäs.

–Hur har du förhållit dig till eleverna som huvudrollsinnehavare?

Rent praktiskt har det viktigaste för mig varit att att ge de ett eget utrymme i starten utan att behöva ta in de övriga i scenrummet. Sedan öppnas rummet upp då alla ska upptäcka och
samspela med varandra.

–Hur skapades scenografin och kostymerna?

Jag har tillsammans med regissören skapat en påhittad forskningsvärld, ett slags laboratorium för fenomenologer. Rummet består av 8 väggkryss som bildar 32 hörn där publiken ska kunna lyssna och ta in sig själv och sin egen värld utan att se de andra i publiken allt för mycket.

Rent praktiskt behövde vi olika sorters material att känna och titta på, trä, metall, papp mm. Vi har valt en färgskala som vi tyckte var rolig att jobba med och som funkade bra med de material vi ville ha med. Med kostymerna ville jag att skådespelarna färgmässigt skulle höra ihop med rummet. Vi gjorde dem till olika individer genom sina olika klädstilar, även om de inte spelar specifika rollkaraktärer.

–Berätta om det specifika rummet för föreställningen. Hur tänker du på rum utifrån din profession?

Jag tänker alltid att mina val ska vara så tydliga och gärna enkla, så att de hjälper berättelsen framåt och fördjupar publikens upplevelse.

–Hur jobbade du för lyfta berättelsen?

För berättelsen var det viktigt att rummet skulle kännas konkret och realistiskt så att publiken inte redan från början befann sig i något förhöjt, att inte gå händelserna i förväg, utan att texten fick ta den platsen. Det var en utmaning för mig att jobba med ett så realistiskt rum. Det var berättelsen och inte scenografin som skulle få sväva ut i det abstrakta, rummet skulle mer vara ett utsnitt ur verkligheten. 

–Finns det andra betydande element som påverkar dina konstnärliga val?

Scenografin är väldigt beroende av ljussättning. En scenografi utan ljus är ingenting. Ljuset fördjupar, förändrar rummet och skapar fokus. Ljuset kan få en scenografi att se väldigt olika ut och är det som sätter stämningen.

–Hur är det att vara så beroende av ljus?

Jag tycker det är ett roligt samarbete i och med att det tillför så mycket. Dock är det viktigt med en bra kommunikation med ljusdesignern så att till exempel färger jag har valt med omsorg blir som jag har tänkt. Samtidigt som ljusdesignern också ska få plats med sitt konstnärliga uttryck.

Teater är ett kollektivt arbete och kräver kommunikation för att det ska bli bra, man kan inte vara en solospelare. Det betyder att det är viktigt med en gemensam vision man jobbar mot.

Analys och samtal

Att samtala med klassen efter att ni sett en föreställning tillsammans kan bredda och fördjupa upplevelsen av densamma. Samtidigt är det viktigt att minnas att det finns lika många sätt att se på en scenkonstföreställning som det finns människor i en publik. Frågan ”vad handlade föreställningen om?” blir mest intressant med tillägget ”för dig?”

En konstupplevelse är alltid personlig – och ibland väldigt privat. Det bör respekteras i ett gruppsamtal. En bra grundregel är att tycka mindre och tolka desto mer. Det görs lättast om samtalet följer en viss ordning, som presenteras här bredvid.

Ni får också förslag på några frågor som kan sätta igång samtalet, men försök att vara öppen och fånga upp det som intresserat och engagerat eleverna mest.

Läs gärna mer om samtalsmetoden Prata scenkonst på www.regionteatervast.se/laerarrum/prata-scenkonst

BESKRIV

Börja samtalet i det konkreta genom att bara benämna det ni faktiskt såg och hörde. Det är ett bra sätt att minnas föreställningen tillsammans, särskilt om det har gått en tid sedan ni såg den. Hur såg rummet ut? Vilka saker fanns där? Vilka personer fanns där när ni kom in?  Vad hände i rummet? Vad hörde ni i hörlurarna? Hur förändrades ljuset under föreställningen?

De små detaljerna kan ibland vara det mest intressanta. Det är inte viktigt vad som är rätt eller fel utan vad var och en upplevde.

TOLKA

Som nästa steg funderar ni över varför något var på ett visst sätt. Varför stod ni placerade en och en i början? Varför togs skärmarna bort? Vad tänkte ni om färgerna i rummet? Vilken roll hade skådespelarna i föreställningen? Varför fanns det just ett solrosskott på väggen? Vad tror ni att föreställningen ville säga till publiken? Försök fånga upp så många olika tolkningar som möjligt, det ger en både bredare och djupare upplevelse. 

REFLEKTERA

Slutligen kan samtalet komma in på större frågor där det finns plats för lite friare associationer och mer personliga reflektioner. Här finns det verkligen inget rätt eller fel. Vilken känsla gav föreställningen er? Fick den er att tänka på något i samhället eller från era egna erfarenheter? Var och en bestämmer själv vad den vill dela med sig till andra.

- - -

UPPLEVELSEN

Samtal i par

Prata två och två om vad ni var med om i föreställningen. Var och en bestämmer själv hur mycket den vill berätta.

• Vad minns du av texten du hörde läsas?
• Var det något i texten som gav dig en ny upptäckt?
• Var det något oväntat som hände?
• Hände något som var roligt?
• Upplevde du några speciella känslor under föreställningen?
• Är det något du upplevde i föreställningen som du blev förvånad över?

Instruktioner

Samtal i smågrupper

Prata i smågrupper om upplevelsen att bli styrd av någon genom lurarnas instruktioner.

• Hur reagerade ni?
• Vad kände ni?
• Tyckte ni om att följa instruktionerna, eller ville ni
  egentligen låta bli?
• Vad tänker ni kring att bli instruerade att följa någon?
• När är det bra att göra som en blir instruerad?
• Finns det tillfällen när det är bättre att säga nej?

Övningar

1. Ord

Helgrupp

Brainstorma tillsammans i klassen så många ord som möjligt som ni minns från föreställningen. Låt eleverna bara ropa ut eller räcka upp handen (vilket som funkar bäst för er), och skriv orden på tavlan. Gärna sådana de inte förstod!

Ta reda på vad alla orden betyder. Vilka ord tror ni att ni kommer att få användning av igen?

Försök sedan alla på en gång uttala alla orden. Ta tid.
Hur lång tid tar det?
Försök sedan säga dem baklänges. Hur lång tid tar det?

Vilka ord kan ni översätta till andra språk?
Vilket ord kan ni gemensamt på flest språk i klassen?

Varför tror ni att föreställningen heter som den gör?
Vad får ni för associationer?

Kan ni komma på en egen titel till föreställningen?

2. Intryck och uttryck

Enskild skrivövning

Sätt dig så att du ser ut genom ett fönster. Skriv under några minuter ner de saker du ser.

Titta sedan på alla ord, och fundera över hur du kan sätta in dem i utförligare meningar så att den som läser förstår vad du såg. Försök beskriva sakerna, färgerna, formerna så utförligt och
målande som möjligt.

Tänk på en rolig upplevelse du varit med om. Blunda om du vill och se upplevelsen framför dig som en film. Vad kände du? Hur var händelseförloppet? Vad var det bästa med upplevelsen? Skriv ner dina tankar så beskrivande du kan, så att den som läser kan förstå hur du kände.

Tänk på ett tillfälle som gjort ett positivt intryck på dig. Vad gjorde dig förvånad eller imponerad? På vilket sätt ändrade tillfället dina tankar? Hur kan du uttrycka dig för att andra ska förstå vad du upptäckte?

3. Från jaget till gemenskap

Enskild skrivövning, eller samtal i par med en valfri trygg person

Jag
Skriv ner positiva tankar om dig själv. Något du är bra
på, något du tycker om hos dig själv, något du blivit bättre på, talanger du har.

Ting
Beskriv saker du har minnen av. Saker du känt på,
smaker du minns, saker du tyckt om, dofter du minns, saker du sett och kan beskriva.

En annan person
Beskriv upplevelsen av en annan människa som du
är vän med eller nära på annat vis. Vad händer mellan
er när ni ser på varandra? Är ni synkade i rörelse eller
tankar? Vad händer när ni pratar med varandra?

Klan
Beskriv en grupp du tillhör. Det kan vara din
familj, din klass eller i annat sammanhang.
På vilket vis är ni lika? På vilket vis är ni olika?

Alla
Hitta något som är lika hos alla människor.
Beskriv din uppfattning av mänskligheten.

4. Spegeln

Praktisk övning i par

Två och två står mitt emot varandra.
Bestäm vem som styr och vem som är spegel.
Den som styr gör vardagliga konkreta rörelser, t.ex. laga mat, klä sig, borsta tänderna osv.
Spegeln följer.
Byt så spegeln styr. Gör detsamma.

Byt par.
Bestäm vem som styr resp. är spegel.
Den som styr gör abstrakta rörelser, ev till musik.
Spegeln följer.
Byt så spegeln styr rörelsen. Gör detsamma.

Byt par.
Abstrakta rörelser. Gärna till lugn musik utan sång.
Ingen eller båda styr. Båda är även speglar i en outtalad växelverkan. Den som vill kan pröva att bara se varandra i ögonen och ändå både styra och försöka följa varandras rörelser.
Eventuellt kan paren även börja röra sig runt i rummet.

Prata i de sista paren med dessa frågor:
Hur var det att inte bestämma vem som styrde?
Styrde båda lika mycket?
Hur skedde bytena?
Vad var svårt?
Vad var lätt?

Prata också om hur det var att göra de första speglarna.
Samla upp frivilligt tankar från paren i helgrupp.

Fenomenologi

Här är en text från vår dramaturg som riktar sig direkt till eleven. Hela eller delar av denna text kan därför kopieras upp och ges direkt till eleverna om ni vill fördjupa er i begreppet fenomenologi.

Utforskandet i Alla katter, alla tromber, alla skogar, alla bomber utgår från ett fenomenologiskt undersökande. Det innebär att vi genom våra sinnen – syn, lukt, hörsel, smak, känsel, känsla för temperatur, balans – försöker närma oss världen. Det är vårt första lager innan vi börjar intellektualisera och benämna saker.

Några ord som är relevanta för fenomenlogi:

”Fenomenologi”

Ett konstigt ord som är svårt att uttala? Man behöver säga det några gånger för att få till det. Upprepa det för dig själv.

Fenomenologi är en teori och metod inom filosofin som etablerades av filosofen Edmund Husserl. Fenomenologi försöker förstå den yttre världen så som den tolkas av och genom det mänskliga medvetandet för att nå en djupare förståelse för det studerade objektet.

”Fenomenolog”

Ett fenomenologiskt utforskande är att undersöka existensen genom sina sinnen. En fenomenolog undersöker existensen genom sina sinnen.

”Materia”

Materia är överallt, materia är gjord av partiklar. Materia är allt som väger nåt och tar upp plats. Materia kommer i olika former och tillstånd, de kan finnas i flytande form, fast form och i gasform. Luft är materia och människor är gjorda av materia. All
materia har egenskaper, som går att observera, mätbara och karaktäristiska och som vi kan använda för att skilja dom åt från varandra.

”Objektorienterad ontologi” eller ”OOO”

Tillskriver inte människan en unik plats i universum utan premierar rörelse, relationer och flöde. Det är en filosofi som undersöker sammanhang och processer som gör saker till vad de är. Enligt Grahman Harman består världen av individuella objekt i varierande storlek och varaktighet: karnevaler, tandborstar, nebulosor, människor, fjärilar och explosioner. De existerar oberoende av varandra och ingenting får reduceras till något annat när vi förklarar världen.

”Antropocentrism”

Ett förhållningssätt som uttrycker att naturen står till människans tjänst. Människan står högre än naturen och har därmed rätt att utnyttja naturen.

”Posthumanism”

Posthumanism är ett väldigt brett begrepp. Vi har tagit inspiration av posthumanism och objektorienterad ontologi i scen 2: Tingen, då posthumanismen har börjat ifrågasätta vår antropocentriska (människofokuserade) världsbild och börjar inkludera växter, elektricitet, stolar och iPods som agensbärande.

Fenomenologens sinnen

Mycket av det vi redan kan och gör tar vi för givet. Det är först när vi fråntas dessa självklarheter som vi saknar de. Vilka typer av sinnen finns? Vilka av dessa har du? Man kan inte ta för givet att all materia har samma typer av sinnen eller samma kombinationer av sinnen. Har du och ett träd samma sinnen?

Sinnena (7 st)

1. Synsinnet

Vårt öga är byggt som en kamera. Pupillen styr mängden ljus som kommer in i ögat, och linsen fokuserar ljuset på näthinnan baktill i ögat. Näthinnan innehåller över 100 miljoner ljuskänsliga receptorer – stavar – och sex miljoner receptorer – tappar – som uppfattar rött, blått och grönt ljus, vilka tillsammans skapar alla de färger som vi känner.

2. Luktsinnet

Luktsinnet är speciellt, eftersom nerverna från näsan löper direkt till ett primitivt område i hjärnan, som kallas limbiska systemet. Det har med basala känslor som rädsla, sexualdrift och hunger samt minnet att göra. Det är troligen därför dofter ofta utlöser minnen och starka känslor i högre grad än andra sinnesintryck.

3. Hörseln

Hörselintryck uppstår, när örats flimmerhår omsätter tryckvågor i luften till ljud. Örats och hjärnans uppgift är att omsätta vågornas storlek och frekvens till olika ljudstyrkor och toner och samtidigt beräkna varifrån ljudet kommer. Ljudkällans lokalisering beräknas utifrån tidsskillnaden i ljudens ankomst till öronen. Vi kan
uppfatta skillnader på ned till 1/10000 av en sekund.

4. Smaksinnet

Smaklökar på tungan innehåller receptorer, som reagerar på
molekylerna i maten. Vi har cirka 10 000 smaklökar med omkring 1 000 receptorer vardera. I princip kan vi därmed känna igen tio miljarder olika smakintryck. I själva verket är vi inte särskilt bra på att skilja mellan olika smaker, och smaksinnet är väldigt beroende av luktsinnet.

5. Känseln

Sinnet skickar information till hjärnan om det som är i omedelbar kontakt med kroppen, det vill säga tryck, drag och rörelse samt temperatur och smärta. Det sker med hjälp av receptorer, som sitter överallt i huden – i synnerhet på fingrarna, på fötterna och i ansiktet – och lite färre i de inre organen. Känseln hjälper oss att undgå skador och till exempel anpassa vår klädsel till
temperaturen omkring oss.

6. Kroppssinnet

Sinnesintryck från våra muskler och leder håller hela tiden hjärnan orienterad om placeringen av vår kropps olika delar. Därför vet vi alltid var våra fötter är, och om munnen är öppen eller stängd.

7. Balansen

Talar om för oss om vi går, sitter, har huvudet nedåt eller är på väg att falla. Små, vätskefyllda kanaler i båggångarna i örat registrerar huvudets rörelser och position i förhållande till tyngdkraften och förändringar i rörelsetempot. Om balansen inte fungerar optimalt, blir man yr och illamående.

Mer att läsa

• Action in perception
  Alva Noë
• A widening field - journeys in body and imagination
  Miranda Tufnell & Chris Crickmay
• Making connections
  Peggy Hackney
• Queer phenomenology
  Sara Ahmend
• Phenomenology
  Maurice Merleau Ponty
• Creative dance for learning: The kinesthetic link
  Mary Ann Brehm & Lynne McNett
  
• Feldenkrais Project
  feldenkraisproject.com/welcome-features/
• An Introduction to Body Centering
  www.bodymindcentering.com/files/an_intro_to_body-mind_centering.pdf
• Atlasklubben övningshäfte
  atlasblog.org/portfolio/arkiv-ovningshaftet/

Till sist...

…vill vi tacka dig, både för att du såg föreställningen Alla katter, alla tromber, alla skogar, alla bomber med din klass och för att du har tagit dig tid att läsa detta lärarmaterial.

Vår förhoppning är att scenkonsten inte enbart stannar på scenen, utan att den kan ta plats i olika skolämnen och fungera som en väg in i nya frågeställningar och tankar.

Om du eller klassen har funderingar som ni vill dela med er av så vill vi gärna höra dem! Eller har du frågor som rör efterarbetet och vill bolla pedagogiska tankar? Ta gärna kontakt med mig.

Om du läser detta före föreställningen och har barn med speciella behov, så är du välkommen att kontakta oss för kommunikation kring detta. Här hittar du mer info: www.regionteatervast.se/forestallningar/alla-katter-alla-tromber-alla-skogar-alla-bomber/lararinfo

Programblad

PÅ SCEN Jan Coster, Michael Engberg, Peter Lorentzon & Jenny Nilsson

SKRIVEN AV Josefina Björk & Dimen Abdulla
REGISSÖR Josefina Björk
KOMPOSITION & LJUDDESIGN Patsy Lassbo
SCENOGRAFI & KOSTYM Heidi Saikkonen
LJUSDESIGN Mauritz de Vries
MASK Maja Asp
DRAMATURG Dimen Abdulla
REKVISITA Ulf Ökvist
KOSTYMTILLVERKNING Janna Drakeed & Ulrika Kärrö
TURNÉTEKNIKER Ulf Ökvist & Felix Björklund
LJUDTEKNIK Felix Björklund

DRAMAPEDAGOG Helena Wilén
KOMMUNIKATÖR Daniel Andersson
FOTO Lina Ikse
PRODUCENT Tekla Brookes & Lisa Gröön
KONSTNÄRLIG CHEF TEATER Lars Melin
VD & ANSVARIG UTGIVARE Susanna Dahlberg

TACK TILL
Ulf Danielsson - fysiker
Ina Dokmo - koreograf,
Hanna Källebo Neikter - psykolog
Kristoffer Liljedahl - psykolog
Kerstin Westberg - informatör på Nationellt centrum för biologi och bioteknik
Clara Gerdmar - konflikthanterare och teaterpedagog
Referens- & provpublik från Studio 32, Kulturskolan & Västerskolan i Uddevalla samt Stavreskolan & Sjuntorps skola i Trollhättan

Övrig personal hittas på vår hemsida