Kleopatra

Till dig som lärare

>>>LADDA NER & SKRIV UT LÄRARMATERIALET HÄR<<<

Hej!

Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Regionteater Västs Kleopatra. Vi hoppas att ni får en givande upplevelse tillsammans.

Det här materialet börjar med ett par hälsningar till er. Därefter presenterar vi en lättillgänglig analysmetod som ni kan använda er av efter att ni har sett föreställningen.

Vi har utifrån föreställningen valt ut två olika teman: Berättandet och De stora känslorna. Till dessa har vi kopplat frågeställningar och övningar som ni kan använda för att vidareutveckla och fördjupa er upplevelse.

Kleopatra är rik på olika sceniska uttryck och vi har varit många som har jobbat med att skapa föreställningen. För att ge er en inblick i en del av detta arbete så presenterar vi några av medarbetarna i form av intervjuer. Längst bak hittar ni alla som har jobbat med att ta fram den här föreställningen.

En hälsning från skådespelarna

Grunden till den här föreställningen lades för några år sedan när vi var ute på turné med en helt annan pjäs. I ett omklädningsrum i Lysekil började vi prata om hur vi längtade efter att få spela en föreställning för högstadiet som skulle vara en riktig teaterfest.

Vår upplevelse var att föreställningar för högstadieelever tenderar att vara ganska matnyttiga och innehålla tematik som framförallt relaterar till samhället och tonåringars liv, vilket också är bra och absolut inte behöver betyda att det inte blir rolig teater. Nu kände vi oss dock väldigt sugna på att få åka ut på turné med något som i första hand var en stark historia i sig själv. Gestaltad på ett lekfullt, teatralt och fantasifullt sätt.

Vi ville att föreställningen skulle utspela sig i historisk och gärna i en filmisk och mytisk miljö och när vi spann vidare på det spåret så dök Kleopatra upp i tanken. Vi började läsa om henne och insåg att vi inte kände till så mycket om henne egentligen, trots att hon är så mytomspunnen. Men det vi läste var otroligt spännande och fascinerande, där fanns alla ingredienser till den maffiga föreställning vi föreställde oss! 

Som den sista faraon av Egypten tvingades hon navigera bland rivaliserande syskon, andra länders arméer och kungligheter, hotet från Romarriket och sin vilja att behålla ett självständigt Egypten. Kleopatras historia har till största delen blivit ihågkommen för hennes kärleksrelationer med Julius Caesar och Marcus Antonius och hennes påstådda skönhet.

När vi nu läst på om hennes liv blir det uppenbart att det handlar om så mycket mer än det: Makt, politik, lojalitet och strategi. Men visst finns där även kärlek och passion. Så nog finns det tematik att diskutera i denna berättelse också om nån vill det, inte minst historia!

Vi känner oss stolta över att, tillsammans med vår regissör och dramatiker Helena Sandström Cruz och alla andra som arbetat med föreställningen, nu stå här med det som började i ett omklädningsrum i Lysekil – och vi önskar er mycket nöje!

En hälsning från dramatikern & regissören

När skådespelarna Jenny Nilsson och John Lalér sa att de ville göra en föreställning om Kleopatra så blev både jag och scenografen Josefin Hinders exalterade. Vilket storslaget tema!

Att göra teater av drottning Kleopatras dramatiska livsöde är en så uppenbar chans att få smacka på med extra allt i scenbild, kostym, ljus, musik och gestaltning. En riktig ”blockbuster” – fast på 55 minuter och med tre skådespelare.

Just att iscensätta en så komplicerad, omfattande berättelse i ett litet format blev en utmaning för mig, både som dramatiker och regissör. Jag bestämde mig tidigt för att utgå från karaktärerna Kleopatra, Antonius och Charmian och göra deras relationer till varandra det centrala.

I manuset har jag också tagit fasta på det i Kleopatras livsöde som kan ha känslomässiga beröringspunkter med dagens högstadieelever: Att vara i konflikt med ett syskon, att bli kär i någon som är destruktiv, att bli sviken av en vän eller att helt enkelt längta efter att livet ska vara större, mer spännande än vad det är. 

Vi vet ju inte mycket om vad som är sant eller falskt i eftervärldens beskrivning av Kleopatra, vilket ger en del frihet att fantisera. I vår föreställning utvecklas hon till en ganska flippad, depraverad person. Det känns kul att sätta en sådan kvinna på scen, eftersom det krockar med den gängse kvinnorollen.

Under Kleopatras tid var den egyptiska kvinnan en fri medborgare, medan det romerska riket hade en mer patriarkal kultur. Detta har inspirerat till hur vi i föreställningen leker med vad som räknas som ”manligt” och ”kvinnligt” - även nu i vår egen tid.

Fakta om Kleopatra

Kleopatra VII Thea Filopator (född 69 f.Kr.) var drottning av det ptolemeiska Egyptiska riket (ett hellenistiskt rike uppkallat efter Alexander den stores general Ptolemaios). Hon var den sista härskaren som tillhörde det ptolemeiska kungahuset. 

Vid 18 års ålder fick hon, tillsammans med sin bror Ptolemaios XIII, ta över den egyptiska tronen efter fadern som hade dött. Ptolemaios och hans förmyndare, Potheinos, genomförde en kupp som avsatte Kleopatra och hon drevs i landsflykt till Syrien. 

Med hjälp av den romerske härskaren Julius Caesar lyckades hon senare ta tillbaka makten och brodern dödades. Kleopatra fick också en son tillsammans med Caesar, kallad Caesarion. 

Efter att Julius Caesar mördats i Rom år 44 f. Kr. försämrades Kleopatras relationer med Romarriket. Den romerske konsuln Marcus Antonius fick i uppdrag att medla mellan Rom och den egyptiska drottningen.

Istället blev han förälskad i henne och stannade hos henne i Egypten. Tillsammans fick de tre barn. 

År 32 f. Kr förklarade Roms nye härskare, Octavianus, krig mot Egypten. Sjöslaget vid Aktion blev det avgörande nederlaget för Antonius och Kleopatra. Roms styrkor intog Egypten 30 f. Kr. 

Marcus Antonius tog sitt liv i augusti samma år. Kleopatra följde honom i döden fem dagar senare. 

Kleopatra och Marcus Antonius öde har skildras av bland annat William Shakespeare i dramat Antonius och Kleopatra samt ifilmklassikern Cleopatra från 1963, med Elizabeth Taylor i huvudrollen. Den israeliska filmstjärnan Gal Gadot (från bland annat Wonder Woman) kommer att gestalta Kleopatra i en kommande storfilm. Den mest tongivande historiska källan för vår tids bild av Kleopatra är den romerske historikern Plutarchos (ca 46 e. Kr – 120 e. Kr).

Källa: Kleopatra – ett liv av Stacey Schiff   

Analys

Att samtala med klassen efter att ni har sett en föreställning tillsammans kan bredda och fördjupa upplevelsen av densamma. Samtidigt är det viktigt att minnas att det finns lika många sätt att se på en scenkonstföreställning som det finns människor i en publik. Frågan ”vad handlade föreställningen om?” blir mest intressant med tillägget ”för dig?”

En konstupplevelse är alltid personlig – och ibland väldigt privat. Det bör respekteras i ett gruppsamtal. En bra grundregel är att tycka mindre och tolka desto mer. Det görs lättast om samtalet följer en viss ordning, som till exempel den som presenteras här bredvid. 

Ni får också förslag på några frågor som kan sätta igång samtalet, men försök att vara öppen och fånga upp det som intresserat och engagerat eleverna mest. 

Läs gärna mer om samtalsmetoden Prata scenkonst på www.regionteatervast.se/laerarrum/prata-scenkonst/

BESKRIV 

Börja samtalet i det konkreta genom att bara benämna det ni faktiskt såg och hörde. Det är ett bra sätt att minnas föreställningen tillsammans, särskilt om det har gått en tid sedan ni såg den. Hur såg rummet ut? Vilka saker fanns där? Hur många personer fanns i rummet? Hur många karaktärer eller figurer kunde ni se och höra? Var det något i rummet som ni reagerade extra på? Fanns det saker på scenen som inte verkade passa in i den tidsålder som Kleopatra levde i? Hur såg de sakerna ut? Vilka färger kunde ni se i rummet? Hur såg kostymerna ut? De små detaljerna kan ibland vara det mest intressanta. Det är inte viktigt vad som är rätt eller fel utan vad var och en upplevde. Vad hörde ni för ljud eller musik?

TOLKA 

Som nästa steg funderar ni över varför något var på ett visst sätt. Varför stod det en bil på scenen? Varför såg kostymerna ut som de gjorde? Vad förändrades under föreställning och varför? Vilka var karaktärerna/figurerna som fanns med i berättelsen? Vad hände i föreställningen, vad ville den berätta? Hur tolkade ni de olika
filmerna i bakgrunden? Försök fånga upp så många olika tolkningar som möjligt, det ger en både bredare och djupare upplevelse. Ni kan också fundera på vad ni tror att de som gjort föreställningen tänkte med de olika valen.

REFLEKTERA 

Slutligen kan samtalet komma in på större frågor där det finns plats för lite friare associationer och mer personliga reflektioner. Här finns det verkligen inget rätt eller fel. Vilken känsla gav föreställningen er? Fick den er att tänka på något i samhället eller från era egna erfarenheter? Var och en bestämmer själv vad den vill dela med sig till andra.  Här kan det vara fint att inledningsvis prata två och två.

Fördjupning

Vi har här valt att fokusera på två teman som kan hämtas ur föreställningen: 1. BERÄTTANDET (Historier & Anakronism) och 2. DE STORA KÄNSLORNA (Blandade känslor & Makt). Dessa har lite olika ingångar och följs av olika frågeställningar och praktiska övningar.

1. Berättandet 

Historier

Vem var Kleopatra? 

”Historien skrivs av segraren” säger ett ordspråk och passar kanske särskilt väl in på Kleopatra. Vad som är sanning och myt i historien om Egyptens sista drottning är svårt att veta. Ordspråket hävdar att det förflutna inte tolkas eller nedskrivs precis som det är utan formas av den som har makten att göra så. Att de genom böcker, måleri, film och andra medier styr historiebilden och etablerar bilder för att tjäna sina egna syften. Jämför uttrycket ”fake news”. 

Bilderna av Kleopatra är många, beroende på vem som skrivit och på tidens trender och tendenser. Kleopatras livshistoria har länge varit föremål för både drama, konst och teater. I många av dessa har fokus lagts på utseende och leverne samt hennes relationer. Det sägs till exempel om att hon badade i åsnemjölk för att hålla sig evigt ung och att hon kunde förhäxa männen med sin skönhet. 

I själva verket vet vi väldigt lite om henne. Historiker framhäver att hennes liv mest handlade om politik. Och att hon dessutom både var skicklig och karismatisk som den sista faraon och härskaren i den Ptolemeiska dynastin. Arkeologer letar fortfarande efter hennes grav för att ta reda på vem hon egentligen var. Historia kan förändras och väntar på att bli skriven…

SAMTAL 

Två och två 

Vad finns det för filmer, föreställningar, bilder eller andra sammanhang där den som berättar historien kommer från ett helt annat sammanhang än det som historien handlar om? 

• När det vara bra att höra historien berättas av
  olika röster? 
• Är det möjligt att återberätta något precis som det var? 
• Vad kan det leda till om det bara är en bild av historien som förmedlas? Hur går det att ta reda på vad som faktiskt hände? 
• Hur påverkas vi av olika budskap i berättelser?
• Hur kan man använda sig av källkritik för att få en mer
  nyanserad bild av en berättelse?
• Föreställningen Kleopatra har många olika sceniska uttryck där kostymer, filmer, musik, skådespeleri, etc. samspelar. Vad tillför de olika bildliga uttrycken för berättandet?  

ÖVNINGAR

Skriv din egen historia – Enskild skrivövning

Kleopatra är en mytomspunnen kvinna, skriven och berättad av alla andra än av sig själv. Istället för att låta någon annan berätta om sig, kan du försöka ta kontrollen genom att skriva din egen personliga livshistoria. Historia är ju förutom fakta även berättelser. 

Skriv ner viktiga händelser i ditt liv som du vill dela med andra. Du kan antingen skriva från tidpunkten vid din födelse och gå kronologiskt fram till nutid och lista allt som hänt dig eller välja att dela in din historia i olika teman.

Du kan också välja att enbart skriva om specifika avgörande händelser du har varit med om. Det kan vara en kort eller lång berättelse. Du bestämmer. 

En annan historia – Enskild skrivövning

Skriv om din historia till en annan, antingen med mer eller mindre drama.

Lägg till exempel till osannolika effekter på din historia såsom att låta ett litet bråk bli en släktfejd, en liten flirt bli en passionerad kärlekshistoria eller att ditt lilla misstag gör att solen slocknar…

ANAKRONISM  

Föreställningen Kleopatra utspelar sig i historisk tid (ca. 50 f.Kr). I föreställningen har vi valt att med anakronism som ett konstnärligt grepp låta tecken för den historiska perioden kollidera med våra samtida tecken och uttryck. 

Vad är anakronism?
Anakronism är när en person, händelse eller sak placeras i en tidsperiod som den inte anses höra hemma i. Anakronismer kan användas för att omtolka och ge nya kreativa betydelser för det förflutna. Genom att leka med samtida element och låta dem kollidera mot det föregångna kan man belysa andra aspekter och skriva om historien. 

SAMTAL 

Smågrupper 

• Hur har teatern använt sig av anakronismer i föreställningen?
• Kan ni hitta andra exempel på anakronismer i filmer, konstverk eller foton?
• Varför tror ni att man använder sig av anakronismer på detta sätt?
• Varför återvänder vi till historien? Vad har det för betydelse för oss och våra egna berättelser? 

ÖVNING

Hitta på en egen berättelse. Måla en bild eller spela in en liten film där ni tar med sådant som inte hör hemma tidsmässigt i det ni berättar om. Tänk också igenom varför ni vill ta med det som är ”fel”. Vad tillför det?

2. De stora känslorna  

Blandade känslor

I Kleopatra ryms många känslor. Att uppleva en teaterföreställning kan ju också sätta fart på en massa känslor hos publiken. Vi har en hel värld av känslor inom oss, och om vi utgår ifrån filosofen Aristoteles tankar om ”Katharsis” så blir dom engagerande berättelserna ett sätt för oss att komma i kontakt med dom känslor som bor i oss. Det kan till och med vara befriande att se en tragedi som denna, om vi får tro de gamla grekerna. 

Men hur är det med de känslor vi alla går och bär på? Kan vi träna oss i att känna och uttrycka känslor?

SAMTAL 

Två och två 

• Hur är det att visa känslor?  Är vissa känslor lättare och andra svårare att visa?
• Ofta delas känslor in i bra eller dåliga. Vilka upplever ni att samhället ser som bra respektive dåliga? Håller ni med
  om det?
• Tror ni att det går att lära sig att bli bättre på att förstå och visa sina känslor? 

Smågrupper 

• Vilka känslor kunde ni se i föreställningen?
• Vilken av karaktärerna visade vilka känslor?

ÖVNINGAR

Rita en egen känslocirkel – Smågrupper

Försök att formulera och rita upp en cirkel som innehåller så många olika känslor ni kan komma på. Skriv en inre ring av vad ni definierar som grundkänslor i ”tårtbitar” och låt nästa ring bli känslor kopplade till varje grundkänsla. Som komplement till orden kan ni lägga till emojis eller enkla streckgubbar om ni vill förtydliga.

• Exempel inre ring: Glad, arg, ledsen, förvånad, äcklad, rädd.
• Exempel nästa ring: Glad: Lycklig, sprittande, kär och så vidare. Arg: Bitter, kritisk, kränkt, aggressiv och så vidare. 
• Gör eventuellt ytterligare en yttre tredje ring. 

Fundera över olika möjligheter att använda cirkeln, både i vardagen för er själva och i samhället i stort.

Om ni inte vill rita upp en egen cirkel så finns det en mall nedan, i slutet av detta kapitel. Denna kan ni skriva ut och fylla i.

Teaterövning – Två och två

Hitta på en teaterövning där ni kan använda cirkeln för att testa olika sorters känslor till olika karaktärer.

Exempel: Välj varsin karaktär från föreställningen och spela upp en kort, påhittad dialog flera gånger, där ni säger samma sak men i olika känslor från cirkeln. Ni kan sitta kvar i bänkarna, eller testa att säga dem i rörelse på golvet.

Prata sedan om vad som blev olika i den egna upplevelsen av karaktären i de olika känslorna och i samspelet mellan er.

Känslorader – Helklass

• Eleverna står mitt emot varandra i två rader.
• Läraren ställer sig bakom den ena raden. 
• Läraren skriver en känsla stort på ett A4 och håller upp så raden mitt emot ser.
• De ska nu försöka visa känslan utan ord. 
• Raden som läraren står bakom ska sedan försöka gissa vilken känsla.
• Läraren går bakom den andra raden och visar en ny känsla.

Prata först två och två och sedan i helgrupp om vilka känslor som var svårast att gissa, och vilka ni upplevde svårast att visa. Fundera också gärna över varför det är så.

Makt

Mycket som sker mellan karaktärerna i föreställningen handlar om makt och status, och om att förlora den för att sedan försöka
ta tillbaka den. Karaktärerna upplever och uttrycker olika känslor eller kan upplevas sakna känslor i vissa situationer. 

SAMTAL 

• Helgrupp eller i smågrupper 
• Vilka olika former av maktutövning kunde ni se i föreställningen? Försök komma på så många som möjligt. Vem hade makt över vem, och hur förändrades det genom historien? 
• Vilka känslor kunde ni se hos dem som hade makt, och de som inte hade det i olika situationer?
• Hur gjorde de som förlorade sin makt för att få tillbaka den? Vilka konsekvenser fick det? Kunde de gjort på något annat sätt?
• När i maktutövningen kommer våldet in? Vad leder det till?

Ord är symboler och kan betyda olika för olika personer. Ofta används också ord som maktmedel i samhället. I föreställningen förekommer ord som kan upplevas stötande och kränkande när de används om eller till någon.

Två och två

• Prata om vilka ord som ni upplever används i samhället för att skapa makt. Går det att bemöta sådana ord för den som blir utsatt utan att själv bete sig kränkande tillbaka? Hjälps åt att hitta så många sätt ni kan komma på.
• Vilka ord i pjäsen användes för att skapa makt? Hur upplevdes det för den som blev utsatt för dem? Hade det gått att få samma effekt i föreställningen utan att ha de
  orden med? Hur kunde man i så fall gjort?
• Finns det fler ord som används i samhället som kan upplevas kränkande? Skriv ner dem och skriv därefter vilka känslor de kan förknippas med. Kan samma ord användas i ett positivt sammanhang? Vilka känslor skapar de då?

Hur blir en föreställning till?

Bakom kulisserna på Kleopatra

Det är många som arbetar tillsammans för att nå fram till en färdig föreställning. De som ni träffar när ni går på Kleopatra
är tre skådespelarna och två tekniker. Men som ni kan se i programbladet längst bak i detta material så är det många fler inblandade. Här följer några intervjuer med tre av dem som har jobbat med projektet:

• Fredrik Petersson – smed
• Josefin Hinders – kostymör
• Janna Drakeed – skräddare

Fredrik Petersson – Smed

–Vad jobbar du med som smed på en teater? 

Jag bygger det som är i metall till föreställningarna. Det kan vara allt från scenografier till krokar och fästen. Som till exempel ett fäste för en jacka att hänga på till en stor stålbur.

–Varför valde du att jobba med detta? 

Jag läste till verktygsmakare på gymnasiet och har alltid tyckt om att forma och skapa saker. Verktygsmakare var en otroligt bra grund för detta jobb, och många andra jobb!  Jag bygger till exempel motorcyklar på min fritid.

Att jag började jobba på en teater är en slump. Fast teaterintresset fanns där innan. Jag har också har gått en skådespelarutbildning på Wendelsbergs folkhögskola i Mölnlycke.

–I Kleopatra har du specifikt jobbat med bilen som står på scenen. Hur löd uppdraget?

Scenografen, Josefin Hinders, ville ha en bil på scen. Vi insåg från början att det kommer att bli ett stort projekt. Så här såg
3D-modellen ut:

Eftersom föreställningen ska spelas på olika platser så kan vi inte ha en komplett bil. Den måste kunna tas in och ut ur lokaler, inte vara för tung att hantera, få plats på scenytan och kunna packas in i lastbilen. Så en process startade där vi resonerade om vad bilen skulle förmedla på scenen, vad som var viktigt att behålla. Hur ska den se ut? Vilken typ av bil?

Vi landade i att det skulle vara en bil som gav ett sportigt uttryck och jag började att leta efter möjliga bilar på skrotupplag. Det landade i att vi fick en bil från en före detta kollega - en Honda Prelude från tidigt 80-tal. 

Jag tömde den på all inredning. Allt fick skruvas isär för att sedan sättas ihop på ett nytt sätt.  Jag behövde också lägga mycket fokus på säkerhetstänk vid hanteringen av bilen på scenen. Mycket tid gick åt till att planera.

–Vad har den största utmaningen varit?

Att få tag på en lämplig bil och bestämma hur ska vi göra! Och tiden – att få det klart utan alltför mycket stress. Det var svårt att veta hur lång tid ett sådant här arbete skulle ta.  

– Har du något tips till de som gillar att meka med bilar, mopeder etc? 

Allt som man vill kan man göra! Det gäller att hitta rätt väg och rätt människor som kan hjälpa en. Kanske finns ett garage nära dig som du kan låna? Förbered er på att man måste ha tålamod!

Att bygga om en bil eller mortorcykel innebär en hel del administration, för att få dem godkända att köra med etc. Organisationen SFRO – Sveriges fordonsbyggares riksorganisation* jobbar med just sånt. De kan man ta hjälp av för att få konstruktionstips som funkar med mera.

- - -

Det dröjde inte lång tid efter att bilden rullat in i våra lokaler innan Fredrik började att montera isär den. Bilen fanns sedan kvar i vårt garage en bit in i projektet, i fall det skulle behövas tas ytterligare delar från den.

  Överst syns några bilder från när bildelarna monterades ihop och fick en ny, men bekant form. Det fanns mycket att tänka på: Funktioner som bilen skulle ha i föreställningen, att ensemblen ska kunna stå på den och krypa in i kupén samt under motorhuven, säkerhet, maxvikt och att den ska monteras isär och ihop på en begränsad tid.

I det nedre montaget syns en milstolpe i arbetet! Det här var första gången som bilen monterades ihop på scenytan. Därefter följde mer jobb och lackering. Slutresultatet ser du i föreställningen.

- - -

OBS! Fredrik jobbar också som teatertekniker på teatern. Ni mötte honom troligtvis i samband med föreställningen. 

*Sveriges Fordonsbyggares Riksorganisation är en organisation som bildades 1982 för att göra det möjligt att registrera egenbyggda fordon. SFRO:s syfte är att hjälpa personer att bygga egna fordon och besiktiga dessa. De fordonstyper som besiktas är ombyggt fordon och amatörbyggt fordon. –Wikipedia: sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_fordonsbyggares_riksorganisation

Josefin Hinders – kostymör (& scenograf*)

–Vad gör en kostymör på en teater? 

Den ser till att de på scenen har kläder på sig, ibland kanske inga kläder. Och att de kläder de har på sig på något sätt hjälper till att ge en hint om vilka de är.

–Varför valde du att jobba med detta?

Det var inget medvetet val, jag gjorde det jag älskar att göra; att bygga och fantisera. Jag vill försöka att göra världen till ett ställe där jag känner mig mer hemma. 

Jag hade en trasslig barndom och satt på ungdomsvårdsskola från jag var 15 till 18 år. När jag kom ut därifrån ville jag egentligen bli kriminolog men visste inte hur jag skulle göra för att bli det så jag sökte till en konstskola istället.

Att teckna och måla tavlor ledde fram till att bygga skulpturer, ljussättning, hitta på scenografier och kostym till muskivideos, dans och teater.

–Vad är det roligaste med det jobbet?

Att se hur en föreställning växer fram, mötena med alla som är framför och bakom scenen som tillsammans hjälper till och skapar världar som sedan andra frivilligt och ofrivilligt får kliva in i. 

–Hur kom du fram till hur skådespelarna skulle se ut i den här föreställningen?

Helt ärligt vet jag inte hur jag kommer fram till hur saker ska se ut men det kan vara att jag först tycker en sko är fin eller fruktansvärt ful och att den passar just med en viss typ av jacka och sedan växer det fram karaktärer från fröet som skon födde.

Fast det som styr mest är det som händer när jag läser manuset som regissören skrivit. Vad för känslor jag får av texten. 

I Kleopatra började jag med scenografin och fick en bild av en kraschad bil och en rätt tom scen och då ville jag skapa lite kaos med hjälp av kostymen. 

–Vad var den största utmaningen i jobbet med Kleopatra?

Att inte kaosa för mycket!

- - -

Det här är Josefins skisser av föreställningens kostymer som består av en blandning av fotografier, urklipp och teckningar. De visar dominerande färger, mönster och symboler. De visar inte bara sådant som ska skapas, utan även sådant som inte ska finnas i föreställningen.

- - -

*Josefin gjorde också scenografin till föreställningen. Det vill säga bestämde hur allt på scenen skulle se ut. Såsom att det skulle vara en bil på scenen, ett blankt golv, etc.

JANNA DRAKEED – Skräddare 

–Vad gör en skräddare på en teater? 

Vi tolkar kostymörernas skisser och ser till att dom blir till verklighet. Vi går igenom hur allt skulle kunna tillverkas och vilka material vi ska använda oss av. Sen letar vi upp det som behövs i inköp och för tillverkning. Därefter påbörjas tillverkning och provningar.

–Varför valde du att jobba med detta? 

Det är ett jobb som kräver mycket fingerfärdighet och lösningar vilket passar mig bra som föredrar att jobba praktiskt med materialet i händerna. Jag kan snabbt komma igång och få ihop något direkt.

–Vad är det roligaste med jobbet? 

Att få se kostymen och alla andra element samverka. När man får se kostymen på scen användas. Det är ett stort jobb med många avdelningar som samarbetar för att göra en så bra föreställning som det bara går med stämningsfullt ljus, en scenbild som förflyttar en till en annan plats och skådespelarna som berättar en historia.

–Vad var den största utmaningen i jobbet med Kleopatra? 

I det här arbetet har det varit volymen i kostymerna. Det är mycket tyg som har gått åt vilket har krävt stora ytor att jobba på och mycket tålamod då det ibland är svårt att jobba med så mycket tyg som ska samlas ihop och hållas på plats.

Till Kleopatras guldkrage gick det år sex meter tyg och tre symaskinsnålar då det var så tjockt att sy igenom. Här är en bild på när jag provar den:

–Har du något tips att skicka med den som gillar att sy och jobba med tyger? 

Våga pröva! Det kan inte bli annat än fel och som tur är så är det inte kirurgi vi jobbar med. Oftast går det att göra om eller tänka om.

- - -

Här syns flera bilder där Janna förverkligar kostymerna samt testar de – både på sig själv och på ensemblen som ska bära dem inför er i slutändan. Och visst syns det att det är mycket tyg som används till denna föreställning!

- - -

Vill ni se mer bakom kulisserna hos oss?

Då kan ni gå in på www.regionteatervast.se/laerarrum. Där finns filmen Kolla scenkonst som är en dokumentation för både lärare och elever. Där finns också dokumentären Tankar om scenkonst där barn och lärare intervjuas om sin scenkonstupplevelse.

Ni kan också följa @regionteater_vast på Instagram där vi bland annat visar hur vi arbetar inför premiärer samt delar med oss av bilder från turnéerna.

Fördjupningstips

Lista på olika kulturella skildringar av Kleopatra

• en.wikipedia.org/wiki/List_of_cultural_depictions_of_Cleopatra

Dokumentärer

• SVT Play: Kleopatra www.svtplay.se/video/30219590/kleopatra
• SVT Play: Sanningen om Julius Caesar www.svtplay.se/video/23737298/sanningen-om-julius-caesar

Filmer & TV-serier

• Rome (TV-serie 2005–2007)
• Asterix och Kleopatra (Film 1968)
• Cleopatra (Film 1963)

Poddar

• Bildningspodden: Kleopatra (repris) soundcloud.com/user-676130804/kleopatra-repris
• SR Play: P3 Historia: Kleopatra - briljant politiker eller galen diktator? sverigesradio.se/avsnitt/899302

Litteratur

• Kleopatra – ett liv av Stacey Schiff 
• Kleopatra: Liv och legend av Allan Klynne 

Till sist...

...vill vi tacka dig, både för att du såg föreställningen Kleopatra med din klass och för att du har tagit dig tid att läsa detta lärarmaterial. 

Vår förhoppning är att scenkonsten inte enbart stannar på scenen, utan att den kan ta plats i olika skolämnen och fungera som en väg in i nya frågeställningar och tankar. Om du eller klassen har funderingar som ni vill dela med er av så vill vi gärna höra dem! 

Eller har du frågor som rör efterarbetet och vill bolla pedagogiska tankar? Ta gärna kontakt med Regionteater Västs dramapedagog, Helena Wilén. 

Om du läser detta före föreställningen och har elever med speciella behov, så är du välkommen att kontakta oss för kommunikation kring detta. På vår hemsida finns även ett dokument med mer  information för den som har elever med behov av extra förberedelse: www.regionteatervast.se/forestallningar/kleopatra/lararinfo

Programblad

MANUS & REGI Helena Sandström Cruz
PÅ SCEN Jenny Nilsson, Ellen Lion Siöö & John Lalér

KOSTYMDESIGN & SCENOGRAFI Josefin Hinders
LJUS Mauritz de Vries
PROJEKTIONER Nemo Stocklassa Hinders
MASK- & PERUKDESIGN Marina Ritvall
MUSIK & LJUDDESIGN Tomas Elfstadius
REKVISITÖR Jessica Nyman & Andreas Bohlin
SKRÄDDARE Janna Drakeed
SMED Fredrik Petersson
TEKNIKER Fredrik Petersson, Johan Matinmikko & Emily Lavebäck
DRAMATURG Dimen Abdulla
DRAMAPEDAGOG Helena Wilén
KOMMUNIKATÖR Daniel Andersson
FÖRESTÄLLNINGSFOTO Lina Ikse
PRODUCENT & TURNÉSAMORDNARE Nina Olsson
TEKNISK SAMORDNARE Jonas Karlsson

KONSTNÄRLIG CHEF TEATER Lars Melin & Nadja Hjorton
VD & ANSVARIG UTGIVARE Susanna Dahlberg

RADIORÖSTER Karin Andersson, Jan Coster, Michael Engberg, Andreas Ferrada-Noli, Lars Melin & Tove Wiréen

Efter en idé av Jenny Nilsson & John Lalér

TACK TILL Referensgruppen Vilmer, Vega, Elma & Meja från år 8 på Västerskolan i Uddevalla & provpubliken från år 8 på Västerskolan i Uddevalla. Walkesborgsbadet, Uddevalla. Jan-Owe Ericson för bilen

ÖVRIG MUSIK Epic Rap Battles of History – Shaka Zulu vs Julius Caesar & Pandora – Trust me

Övrig personal hittas på www.regionteatervast.se